mammatanten

Alltså jag är fast i miniatyrernas värld, känner mig helt nördig. 

Jag lyckas aldrig göra något med stil och perfektion, jag är slarvig och vill ha snabba resultat så då blir inte finischen så bra i slutänden.

Men jag tog hjälp utav naturern och då blev det så himla kul och ett väldigt bra resultat.

 

Den bruna blomman är då den är naturell...

 

Jag håller mig sysselsatt. Försöker varje dag ha en viss tankeplanering över vad jag bör göra och vill göra under dagen.

 

 

Det som stod uppskrivet i min almanacka idag var en klipptid, annars fritt att planera min tid och jag fyllde snabbt in fler saker.

 

Blev lite onödiga mil då jag rundade Byskeskolan innan jag lämnade lillan i Kåge för att sen ta mig till Byske igen för min klipptid.

 

 

Därefter åkte jag till stan för helghandling och inköp av blommor till pappa. Blev så glad då jag hittade fina exemplar av Lewisia och hoppas att det blir tredje gången gillt att en sådan planta får rota sig ordentligt hos pappa.

 

Åkte hem och packade upp maten, sen kliade det i mina planteringsfingrar och jag beslöt mig för att hinna åka till Byske för att plantera hos pappa innan jag hämtade de små från fritids och förskola.

 

Före, efter och under tiden...

 

 

Kram.

Trots att Jörgen hjälpte till att skjutsa lillan i morse och ta hem henne i afton har jag ändå varit till stan i tre omgångar och en omgång till Byske idag.

 

Pontus fick skjuts och hämtning till och från skolan för att få till en lärarstödd lektion i svenska eller om det var en muntlig redovisning?

Medans var jag på H&M och inhandlade lite kläder till de små.

Vi hann hem precis till att lillkille slutade sin skola. 

 

Efter lillkille fått i sig sitt mellis åkte vi till Byske för att följa Emma till tandläkaren och ta med henne hem sen.

 

Väl hemma igen så hjälpte jag lillkille att packa sin väska för att sen skjutsa honom till en övernattningsgrej.

Hem och äta middag och sen tillbaks till stan för att hämta igen ledsen lillkille som inte ville sova borta. Phu..

 

Kram.

 

 

 

 

Är väldigt självkritisk och gillar inte den jag är just nu. Visst en del rår man inte för och det ska bara genomlevas som tex mina övergångsåldersbesvär som ger mig en feberkänsla om nätterna där jag fryser och svettas om vart annat. 

Pollensäsongen har också börjat och ger svidiga och kliande ögon och en lätt snuva som ändå förminskas då jag tar allergimedicin.

Men en del saker kan jag påverka och förebygga, men orkar liksom inte. Vårdeppen och långvarigt ensamslit gör att då de andra i familjen kuggar i och tar sitt ansvar så tappar jag min ork och ramlar ner i gropen.

 

Yogan blev äntligen av igår, men jag orkade inte masa mig dit. Har inte heller lyckats få mig ut på någon promenad.

Vet så väl vad jag behöver för att hitta orken, men orkar inte göra det som krävs...

 

Hittar ändå någon stund här och där till att roa mig med lite pyssel och tillverkning av ett litet tittskåp pågår. Nördat ner mig i olika tekniker för miniatyrtillverkning och nu testar jag vissa av dessa.

 

 

 

 

Förutom det vardagliga har jag pysslat på med att fylla min låda med nya miniatyrer. Idag blev det tillverkning utav vinflaskor.

 

I går krattade jag färdigt här på gården, kände mig nöjd och tillfredsställd över resultatet.

 

Igår var det en hyfsad dag för mig då jag ändå kunde hålla distans till känslorna som dyker upp då jag blir ensam om att plikta till det som förväntas utav en..

 

Jag hade skypemöte med mina jourkollegor på förmiddagen. Resten av dagen krattade jag, i och för sig så hann jag rätt mycket före mötet som började 10.00.

Fick upp en tröttmössa i tid för hemstudier, en annan 14.10 och den tredje 14.40.

 

Här händer inte så mycket nytt men en fridfull sysselsättning har tinat fram. Jag krattar meter för meter och njuter av resultatet.

 

Fokus på att ha det bra och göra saker man mår bra av då allt är lika, lika och så lika. Vakna, frukost, plocka undan och stödja de små i påklädning och vardagsrutiner. Lunch, mellis och middag. Städning, plock och planering. 

Same, same, but diffrent...

Det är ju egentligen likadant som före pandemin, men de få saker jag ändå hade inplanerat är nu också inställda och min minimala chans till att få socialisera är borta.

Ingen yoga, ingen junta, ingen resa att se fram emot, ingenting i almanackan nästan... Det förgör mig ifall jag fokuserar på det i tankarna....

Men jag som så många andra trycker undan negativa tankar och försöker vara här och nu. Andas är viktigt, jag andas, jag fokuserar...

Men likförbannat är jag så förtvivlat ensam, instängd och uttråkad.

Tar nya tag och försöker förtränga allt som får mig att må sämre.

 

Jag har jobbat på med min nya hobby, miniatyrer...

 

 

Påminner mig själv om allt som faktiskt ÄR bra.

Fyra dagars skola den här veckan och tonåringarna har faktiskt fixat att kliva upp och göra sina måsten.

 

Jörgen åkte upp till Ammarnäs själv igår och han delar med sig av det han gör.. Häftigt att se att väldigt lite återstår innan vi kan slutbesikta vår dröm och få lov till att sova och bo där...

 

 

Long time no see...

 

Ja jag vet! Men det är så svårt att leva just nu, med allt vad det innebär att ta hänsyn och anpassa sig i det här med smittspridningen av Covid 19.

 

Jag gråter, känner mig missmodig och förstår.....sen anpassar jag mig..

 

Förskolan stramar åt, med tydliga regler och handsprit innanför dörren, jag gjorde det redan innan genom att tvätta händerna innan och efter hämtning.

Jag handlar själv och jag håller distans.

Jag vill verkligen inte vara smittkällan, men ändå mindre vill jag bli smittad.

 

 

En till dag är snart till ända. Jag gjorde plättar till lunch och fick kämpa med tankarna då en av tonåringarna inte klev upp trots att vi pratat med varandra om det och hen fick väckning i god tid.

 

När jag kröp isäng igår låg två av mina fyra barnbarn där, så fridfulla små lyckopiller.

 

Jag lämnade in min telefon igår för lagning eftersom jag har en drulleförsäkring på den, men sen hämtade jag igen på kvällen.

Hur det gick till? Jo först ringde han som tagit emot telefonen för att min telefon hade ett larm igång och behövde koden för att stänga av den.

Sen ringde han igen eftersom han tyckte det var så märkligt att telefonen verkade fungera som den skulle. Hemknappen som inte funkat för mig fungerade nu. Han fick lov av mig att sätta i sitt eget simkort och testringa till och från telefonen och allt fungerar som det skulle så då hämtade jag tillbaka min telefon.

 

Min gamla halvfungerande telefon som jag använt under tiden har trasig kamera, fungerar endast ibland och då bara med selfiekameran.

Det här resulterade i att inga bilder är tagna och jag får svårare att blogga av någon anledning.

 

Jag gjorde två olika gratenger till middag och en helsida lax med fetaost på till gratengerna. Den ena gratengen var en vanlig med potatis och den andra med palsternacka och morot. Tyvärr blev det tjafs vid matbordet och jag blev ledsen och valde att gå därifrån innan jag hunnit smaka.

 

När jag gjorde gratengerna skar jag mig rejält på fingret och blev tvungen att stripa såret för att det skulle sluta blöda.

 

Idag har jag städat och handlat, krattat lite och förberett för att ha ett föräldraumgänge här hemma imorgon, fast ute på gården. Vi ska grilla lite grillkorv till mellis och Jörgen har monterat upp studsmattan.

 

Något annat som jag glömt berätta för er är att ryggsäcken som Pontus glömt kvar på busstation återfanns.

Att anmäla den borttappad hos polisen gav resultat den här gången, för efter en dryg vecka ringde dom och sa att den fanns hos dem nu.

 

Kram.

 

 

 

 

 

 

 

 

Dagarna rullar på och jag kämpar med att hålla huvudet ovanför vattenytan, vissa stunder känns det så förtvivlat ensamt, tungt och instängt. Samtidigt som jag är uttråkad har jag hur mycket som helst att göra och det hjälper verkligen mig att att jobba på med fysiska sysslor. Skolstart efter lov är ingen hit för mina barn och de klev inte upp idag, inte maken heller för han är sjuk igen.

Jag är så innerligt trött på att ro den här skutan aldeles själv men fördelen är att jag blir arbetselak och jobbar ännu hårdare.

 

Jag har hunnit med att städa upp altanen, torkat ur kylen och städat och sorterat i frysen. Vilken fröjd att ha en självavfrostande frys förresten, en fin vardagslyx.

Skurat av bron, sköljt bort grus och sand från plattorna/gången in till huset, lagat alla "potthål" på vår väg in till gården.

 

Efter middagsfixandet och läggning av de små barnen gick jag ut för att byta bort vinterdäcken till sommarhjulen på min bil.

Jörgen fick komma ut och visa vilka däck och plocka fram verktygen. Fick sedan lite starthjälp av sonen, men han blev bara frustrerad på sig själv och jag sa att jag kunde fixa det själv. 

 

Den här helgen skickade jag upp Mikael och Jörgen till drömmen. Men för att de skulle kunna åka upp behövde jag passa barnbarnen i afton och imorgon då Maria har ett helgpass på sin praktik.

 

 

Nu är det visserligen bara fyra av barnen som behöver hjälp och stöd av en vuxen hela tiden och jag får ovärderlig hjälp av Emma att hålla i Freja någon liten stund i samband med matlagning och så.

 

Freja är lite avvaktande mot Pontus, annars hade han också gärna hjälpt till. 

 

 

Kram.

Det blev ett litet familjärt kalas för maken igår. Jag gjorde en halvfabrikats tårta som blev nog så god.

 

Idag ska min man firas då han har födelsedag mitt i april månad som är just idag. Grattis Jörgen, min man och min klippa.

 

 

 

Vilket busväder vi haft här hemma idag. Det tjuter av vinden och snön yr, men jag har rastat de små och sopat av lite broar ändå.

 

 

Vi har varit på Bertjaur och Bissan där vi har pimplat och lagat mat över öppen eld. Enkelt och rofyllt tycker jag.

 

Kickstartade min morgon med att skjutsa ett barn till skolan. (Hen skulle fixa det själv och jag skulle få sova ut.) Nu väcktes jag av hen och fick skjutsa!

Resten av dagen har gått åt till att laga mat och måla taket. Stämningen här hemma har normaliserats och alla kämpar på med att fixa sina svaga sidor så helheten fungerar.

 

Den här dagen har jag målat tak, lagat mat och hjälpt de små på med galonisar och kläder för att njuta av vårvädret/vårfloden.

 

Hela kvällen har jag diskat, stekt och trillat köttfärs till biffar eller köttbullar.