mammatanten

Jag ska strax iväg till jobbet, hade mycket hellre legat kvar under det gosiga täcket.
Allas förkylningar runt omkring mig gör sitt bästa för att smittas, känner mig sliten och stressad över allt som ligger på.
Ved, krattning, trädgård, jobb, studenten, fotbollsfika, halvpåbörjadeprojekt, semesterplanering, presentinköp och alla dessa val. Livets val...

I går hann jag med att träffa några gamla klasskompisar från högstadietiden, jätteroligt att ses och höra om deras resa genom livet.


Synd att inte fler ville/kunde komma. Tänka sig trettio år sedan jag gick ut nian! Trettio år sedan jag var i Italien. Oj vad tiden går!

Kram.

Idag (igen) känner jag mig sådär nere...
Obekväm i rollen som jag...



Hittar inte glädjen...
Oro i magen..
Jobbigt..

Kram.

Undrar om jag är ovanligt sen på att tvätta upp och lägga undan vinterkläderna!? Men det passar jag i vart fall på att pyssla med idag, när det VAB:as.
Kan ju skylla på att snöhögarna är kvar ännu också. ;)





Jag har också byggt ihop 15 st gröna Duploklossar och postat iväg dom till Solna. Varför? Vet faktiskt inte riktigt, men svärsonen skulle använda dom till något i sitt jobb.



Kram.

Jag VAB:ar idag till hälften. Jag var in och räknade kassorna på morgonen, för att sen skynda hem till min snuviga illamående kille.
Pontus fick vara själv hemma från klockan åtta. Jörgen är i Stockholm och Lisa hjälpte dom med frukost och skickade Emma i tid till skolan.
Blir nog likadant imorgon också, halv VAB dag alltså.

Vädret är riktigt trist, det småregnar och blåser nästan storm emellanåt.



Det blev att kura ner sig i soffan tillsammans med de små och se Tintin. :)

Jag hade en liten tanke om att kratta någon stund, men min trötta kropp blev glad över att slippa.
I går när jag gick runt med skottkärran kände jag något konstigt i kroppen. Ni vet hur det låter när det knakar i en knäled eller fotled när man går i trappan!? Så lät det i min höft/bäcken fast lite mer klonk, klonk ljud när jag gick.
Jag har inte ont så det må vara att det låter. Värre är det med värken och domningarna i lederna efter jag har hållit igång ett tag, som jag gjorde med krattan igår eller då man håller på med veden hela dagen. Då man stannar av efter ett sådant pass värker det i varje liten pyttig led, men det ger med sig efter en Ipren eller en stunds vila.



Tittade på programmet "Du är vad du äter" med Anna Skipper igår, i programmet kom det fram att ämnesomsättningen höjs med 10% av Nikotin.
Så det är inte alls konstigt om man går upp i vikt med samma procentsats när man slutar röka. Det är väl det jag har gjort med lite råge! ;)

Kramisar.

Jag skickade iväg Jörgen själv till Åbyn för vedkapning. Jag stannade hemma och krattade och städade lekstuga med Emma.

  

  

Trädgårdsarbetet gjorde mig helt slut i kroppen, men jag gick in och städade toan sen och lagade middag. Där och då efter maten hade jag med lätthet kunnat sjunka ned i soffan resten av kvällen, men jag skulle ner till stan en sväng.
Tittade bla förbi Mikael och Maria och gav lite goda råd angående kakling.
Slutet gott allting gott!

God Natt Kramen.

Jag har redan varit vaken ett par timmar och sitter här och funderar på vad den här dagen ska fyllas med!? Ved i Åbyn? Trädgård?
Resten av familjen sover hårt ännu, så man får se då de vaknar vad det blir. Pontus somnade i går kväll som en riktigt förkyld och sliten kille, kanske inte läge för att dra iväg honom någonstans!? Vi får nog dela upp oss lite idag.
För barnen, de små liven, tycker jag man ska värna om. Försöka förstå hur de tänker, vad de vill? Inte hindra deras vilja....

Jag önskar så att alla tänkte så och ibland lägger sina egna sårade känslor åt sidan. De små liven ska inte bli drabbade av de vuxnas tjafs!
Lite kryptiskt att förstå vad jag menar.....



Kramen.

Jag hittade tillslut en jacka till Pontus, blev en till Emma också. För vet ni vad? Jag fyndade på Lindex! Pontus jacka kostade 199 kr och Emmas 179 kr.

  

Pontus jacka matchar till och med skorna vi köpte i onsdags.

Ikväll ska vi på grannfest, där man tar med sig mat var och en. Sen dukar man upp maten som en enda stor picknick.

  

Utsikten från köksfönstret...



Kramisar.

Tungsinnet hänger över mig i dag och jag kämpar för att fokusera på glädje!
Stökar bort halvdant i köket - känner vill inte! Tänker - det vill jag visst för rörigt vill jag inte ha!
Går ut i trädgården - känner vill inte! Tänker - jo men det vill jag visst, det blir fint att få bort trasiga grenar från syrenen!
Tar fram krattan  till perennarabatten - känner vill inte! Fokuserar - men det blir så fint att få bort det vissna och släppa fram växtglädjen!
Går in och gör lunch till barnen, uppstekta plättar.

Ibland går det bara inte att mota bort det tunga. Blää för sådana dagar.



Kram.

Jag petade ner massa lökar i höstas och de verkar komma hela högen. För fem sex år sedan gjorde jag också det, petade ner lökar en höst alltså, men det kom bara upp en....efter fyra fem år!
Det är alltså andra året mina påskliljor har bestämt sig för att blomma.




I kväll går mina tankar till min vän.......

Varför ska "någon" måsta hävda sig och bestämma/bromsa jämt? Kan inte vara det bästa för de små....

♥ YOU NEVER KNOW HOW STRONG YOU ARE UNTIL BEING STRONG IS THE ONLY CHOICE YOU HAVE.....♥



Kramisen.


 

Full fart idag, många ärenden och många måsten. Nej förlåt! Många "jag vill" göra saker.

Utvecklingssamtalet med sonens fröken gick mycket bra. Finns inget att orda om egentligen, har tydligen ett mycket ansvarsfullt och duktigt barn. Love him!

Besöket på HC sen gick bra. Jag fick utskrivet en massa medikamenter som det ska smörjas och tvättas med i två till tre veckor. Jag har någon sorts svampeksem.

 

När jag satt i väntrummet så läste jag dagens ledare i NV som tog upp ämnet mindre magar och vad politiker/samhälle ska göra åt det eller inte!
Om du klickar på bilden så blir den större och jag hoppas det går läsa...

  

Det fick mig att tänka på en bild Johanna hade ute på sin blogg med en ny text till den blomstertid nu kommer...



För det är ju faktiskt så, att vi duger som vi är!

På hemvägen från HC lyssnade jag på radion, som jag endast gör i bilen, de spelade en låt av Erik Hassle och när jag kom hem googlade jag honom, insåg som vanligt "Är det han som gör den låten?".

http://www.youtube.com/watch?v=n_37li0m3-8&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=ONLEQcDcB1I&feature=related

När Pontus kom från skolan begav vi oss till staden för shopping. Måste försöka hitta en vårjacka till honom, helst en allvädersjacka.
Vi hittade dock ingen jacka idag, bara skor till honom och en fleece till mig.

Inget trädgårdsarbete blev det heller, började blåsa så mycket efter mitt på dagen.
Liiite spretigt inlägg....

Kram.

Min mamma ringde mig och tyckte jag skulle titta på nyheterna. De hade ett inslag om ögonfärg/hudcancer/vitiligo.
På Svt nyheters websida har jag hittat den här länken.

http://svt.se/2.22620/1.2796871/brunogda_lider_storre_risk?lid=puff_2796871&lpos=rubrik

Men det uppstår genast nya frågor för mig. Det påstås att brunögda lättare får sjukdomen Vitiligo och mindre sällan Malignt Melanom och för blåögda är det tvärtom.
Då kommer min fråga: -Jag tycker mig höra till de blåögda, men har trots min ögonfärg Vitiligo, är jag då immun mot hudcancer?
Är det så istället, att folk med mycket piggment, oftare får Vitiligo men inte Malignt Melanom? Att brun ögda personer oftare har mörkare hudfärg - mer pigment? Fast ibland kan man som blåögd avvika och ha mycket pigment?



Jag har faktiskt pyttelite brunt i mitt öga...

Kramisar.

I går var jag på en föreläsning på Campus. "Hur kan du träna din motivation" var temat och föreläsaren heter Ann-Charlotte Pavval, utbildad Hälsopedagog.
Mycket känner jag igen och mycket praktiserar jag också, men otroligt många tänkvärda saker sades och mycket kommer jag att ta lärdom av, bl.a det hon sa om måsten och val...

Förutom det ofrånkomliga faktum att vi alla måste dö, så FINNS DET INGA MÅSTEN.
Det finns bara val. Valen styr livet!

Om man byter ut ordet måste mot vill så blir allt mycket lättare. I stället för jag måste träna så blir det, - jag vill träna. Jag vill träna för att jag får energi, blir piggare, orkar mer, blir gladare.. o.s.v. Enkelt va? Det ligger väldigt mycket psykologi bakom allt vi gör och det gäller att tänka positivt för det gör allt så mycket lättare. Att tro på det man gör eller kanske snarare tro på att man ska nå dit man vill nå, är halva grejen. Resten är hårt arbete och man får inget gratis!

Ett bra val är att fokusera på det positiva och inte som jag gör många gånger, "grottar" ner mig i det tunga och jobbiga tankarna. 

Dagens middag...



När jag kom hem i afton, efter att ha skjutsat Emma till sin fotbollsträning, tog jag en tur i trädgården med kameran. Trots snöfallet i helgen så växer det och perennerna skjuter skott. Planterade lökar i höstas och de har också vuxit upp genom jorden.

  

Tror bestämt jag vill ta fram krattan imorgon mellan utvecklingssamtal och hälsocentralbesök.



Kram.

Nu har jag en trött och slut, men glad, Lisa hemma igen.
Stackaren har fått en stor vagel i sitt högra öga, samt att hon har blivit förkyld.

Presenter hade hon med sig också, både från henne och Serenas familj. Vin och kakor, blommorna är från maken.
Halsbandet är från Lisa.



 

Kram.