Höstlov
Vi startade det här höstlovet med en tripp ner till Stockholm. Ser på gamla foton att det brukar vara så att jag eller vi passar på att åka ner till Johanna just under höstlovet.
Den här gången åkte vi hela familjen i en hyrd niositsig bil och jag är imponerad av hur bra timmarna i bil blev. Inget gnäll eller tjafs.
Blev inte så många kort tagna men massa fina minnen sparade i hjärtat ändå.
Vi besökte IKEA på lördagen och åt lunch, sen delade vi upp oss i två ojämna lag och skickade ett lag på Leos lekland medans det andra laget bestående utav mig och Johanna shoppade garderobsinredning till deras källare och lite småsaker till mig.
På söndag åkte jag, Johanna och ungdomarna till Kista så ungdomarna fick shoppa lite.
På kvällen tog jag Johanna till hjälp med att göra figurer till en doptårta som ska ätas senare i november.
Vilket kanonfint hus de har byggt! Kommer att bli så bra då det är helt färdigbyggt. Nu fattas det dörrfoder och lister på en del ställen och källaren har ganska många arbetstimmar kvar. Men Rom byggdes inte på en dag.
Vi bilade hem i måndags och var hemma på kvällen. Packade upp och eldade så vi fick upp värmen i huset, men jag behövde sova i ullsockar och fleecetröja ändå.
Tisdag och onsdag har jag tvättat, diskat, plockat och sorterat saker till sina rätta platser.
Påbörjat rens och storstäd av vissa kökslådor och skåpar.
Hunnit med att inviga trimmern jag fick i födelsedagspresent på Jhon.
Han blev nöjd.
Kram.
Stackars dig
Du har dålig kontakt med dina barn, du umgås sällan med dina barnbarn. Du skriker och är arg på de som bryr sig om dig och du förlorar person efter person i ditt liv.
Allt är någon annans fel och ingen ska du behöva ta hänsyn till i din värld.
Offerkoftan hänger tungt på dina axlar och du lever i det förflutna.
Delar minne efter minne på sociala medier från den tid då du mådde bra och hade ett rikare liv.
Du har slutat att bry dig om någon annan än dig själv, glömmer födelsedag efter födelsedag.
Du är avundsjuk och bitter och vet du vad?
Jag tycker så förskräckligt synd om dig!
Kram.
Behövde gå till pappa
Igår kväll blev inget som det var meningen att bli, jag åkte därför förbi pappa och tände ett ljus. Älskade, fina pappa.
Vila i frid.
Kram.
Kippar efter andan - familjen i kris
Jag har öppnat datorn och loggat in på min bloggsida flera gånger på sista tiden men inte förmått mig att skriva något om det känslomässiga läget hos mig. Har känt så starkt att allt är emot mig och att hur mycket jag än försöker så fungerar det inte då ingen annan försöker.
Jag har med andra ord velat skylla på något annat eller någon annan att jag sväljer ner klumpen i halsen och torkar mina tårar ständigt och inte klarar av att välja att mata den vita vargen.
Därför har jag inte vågat skriva något..
Jag är en empatisk person som älskar att få göra något för andra, gillar att vara snäll och ta hand om min familj.
Jag trivs med att vara mamma och klura ut hur jag bäst kan hjälpa mina barn att utvecklas och må så bra som möjligt. Jag gillar att ställa upp, jag gillar att hjälpa, jag gillar att bjuda på mat och att baka sådant jag vet uppskattas.
Gillar att vända ut och in på mig själv för att kunna skjutsa, hämta, leka, roa och lyssna. Mår bra utav den gnista jag kan tända i barnens ögon, mår bra utav klingande skratt och muntra tonåringar.
Jag gillar fysiskt arbete som tex trädgårdsskötsel eller vedhantering.
Det är inte målet med resan som är det viktigaste utan vägen dit.
Det som blev här i höst är att även jag tillslut tappade orken och att jag också började gnälla och klaga, bad om mer hjälp och stöd utan att få det, la över orsaken till mitt dåliga humör på de andra och fick ju givetvis elaka kommentarer tillbaka. Jävla kärring, sluta vara elak hela tiden, sluta vara feg och egoistisk...
Ja jag blev liten och kände mig fel och nertryckt. Hatade mig själv och den jag blivit, men också ledsen och kränkt över alla skällsord och elakheter som några i familjen behövde kräka ur sig.
Jag förstår intellektuellt att de inte menar det de säger, att det beror på att de har dåligt samvete över sina egna brister osv, men känslomässigt drunknade jag.
För när jag inte orkar och blir sur och butter, tappar tålamodet och skriker och gormar så tar ju resten av familjen efter...
Det är ju inget nytt fenomen det här med affektsmitta eller det som sker då man har fokus på det positiva medans man ignorerar det negativa beteendet.
Men vi som familj har fastnat i "ekorrhjulet" och nu behövs strategier för att ta oss vidare och då ligger det mesta ansvaret på oss som vuxna.
Jag vet ju redan att jag inte kan kräva att en annan människa ska förändra sig men jag har fortfarande rätten att informera om vad mina förväntningar på den andra människan är.
Igår var det rimfrost och klarblå himmel då jag gjorde min roadtrip.
Jag bar fortfarande en stor förtvivlan och sorg inom mig och många grubblande tilltrassliga tankar som gjorde mig ledsen och jag fick torka bort tårarna flera gånger.
Förändring tar tid och jag har bestämt mig för att rikta ficklampans sken mot det som gör mig glad, det som får mig att orka och det som ger mig energi.
Tillslut kommer det att bli bra.
Jag och småttingarna tvättade och städade upp min bil igår. Fick ta in trädgårdsslangen i duschen för att spola varmt vatten och tina bort isen som låg i den innan jag kunde skölja av bilen.
Lillkille tyckte att det var konstigt att jag skulle tvätta bilen för att jag är en tjej? Mycket kvar att lära honom tänker jag. Man kan det man vill.
I dag snöar det för andra gången den här hösten och vintern närmar sig.
Ta hand om er! Jag ska fokusera på att ta hand om mig och min familj.
Kram.
Birthday
Jag är inte på topp - det har sina orsaker då det hänt en grej igen. Man tror man har läget någorlunda under kontroll men tydligen inte.
Fullt upp igår med allt det vanliga och sen förberedandet inför min födelsedag idag.
Idag efter skjutsandet på morgonen städade jag en toa, bäddade sängarna och torkade av golvet på nedervåningen lite snabbt innan jag fick besök av farmor Britt och Elaine som ville gratta mig. Fick blommor och ett presentkort.
Jag bjöd på mackor som blev min brunch och sen lite tårta och kaffe på det.
Resten av gänget som ville vara med och fira min födelsedag kom och käkade middag med oss. Tacobuffé som jag kom ihåg att fota då de flesta tagit för sig.
Massvis med fina blommor fick jag och mitt kök förvandlades nästan till en liten blomsterbutik.
Minimänniskan Rue ville också fira farmor. Är så stolt över mina barn och glad att jag fått bli både farmor och mormor.
Kram.
Söndag
Fortsatt med mitt brobygge även idag. Tänkte fel och fick göra om lite på underredet.
Övre delen blev färdig idag. Blir tvungen att inhandla lite mer regelvirke för att göra trappstegen och kunna avsluta mitt brobygge.
Kram.
Utestök
Efter frukost gick jag och de små ut för att fixa så småfåglarna får sig lite extra mat i vinter.
Fick lov att förstärka med kilar runt stången som sticks ner i jorden då allt höll på tippa då de tunga fröhusen kom på plats.
Blev lite rörigt runtomkring mig när jag höll på, vilket det oftast blir då jag är i farten.
Vid tolv gick vi in och åt lunch och försökte väcka resten av husets invånare.
Efter lunch drog Jörgen iväg till stan och tog med sig småttingarna. Äntligen fick jag tummen ur och fortsatte med brobygget till ladan.
Jag är inte utbildad snickare eller har de kunskaper som egentligen behövs men hur svårt kan det va?
Sen när lillkille kom hem hade han många funderingar och tusen frågor om mitt brobygge, tror att han helt enkelt tyckte att jag gjorde en manlig syssla!?
Till middag gjorde jag lax och ugnspotatis som serverades med sallad och mumsig romsås.
Snart ska de små lördagsgodisätarna få hjälp med sina kvällsrutiner och bäddas ner i sina sängar, efter det ska jag ta en varm dusch och mysa ner mig i soffan och titta på så mycket bättre.
Kram.
Att ta dagen som den kommer
Den här dagen började som ett helt oskrivet blad, men eftersom har jag fyllt timmarna med meningsfull sysselsättning.
Sonen missade bussen med fem minuter och jag skjutsade honom till stan, väl hemma igen hade Emma kommit sig igång och hade gjort upp en plan med Jörgen att åka iväg till skolan senast 10.30 så då skjutsade jag även henne till skolan.
Besökte pappa och tände ett ljus hos honom när jag ändå var där.
När jag kom hem värmde jag upp rester och gav de små lunch, packade en enklare picknick och sen gav vi oss ut på promenad med vagnen och lillkilles cykel.
Först gick vi till Ljusvattnet och lekte och småpratade om ditten och datten. Helt underbart väder med molnfri klarblå himmel.
Vi fortsatte sedan runt och förbi Ljusvattnet och hamnade någon kilometer senare i Grobban där vi åt vårt mellis, sen gick vi hem.
Dagarna och livet blir det vi gör det till.
Kram.
Skygglappar, jourhemsmöte och föreläsning
Mycket som suger utav min energi för tillfället då inte ens de enklaste, självklara reglerna följs som att plocka i eller ur diskmaskinen, diska grytor eller torka av köksbordet.
I morse var det inte annorlunda mot vad det brukar vara på morgonen men min ork är på upphällningen som sagt och då man ska starta morgonen med att börja tömma diskmaskinen och fylla den igen, diska gårdagens kastruller och torka av alla kökets bänkytor från gårdagens matrester för att kunna servera frukost till de som behagar kliva upp så är det inte helt lätt att hålla ihop och åtminstone vara lite trevlig mot de som förtjänar det.
Tyvärr blev jag sur och grinig i morse och använde lite för arg och tålamodslös röstläge mot minstingen i huset, den som förtjänar det minst.
Det resulterade i en liten försening(kramar och tröst behövdes) + att vi lämnade köket lite, lite ostädat då vi åkte på vår roadtrip jag och minstingen.
Men det är ju inte så farligt, för det är ju ingen annan som orkar stöka bort efter mig fast flera familjemedlemmar var kvar hemma och det stod ju kvar precis som vi lämnat det då vi kom hem på em och skulle äta mellis. Fairplay liksom att den som lämnar också får plocka upp, synd bara att det endast gäller mig?
Det är många i den här familjen som är blind då det gäller att att se saker som är på fel plats eller behovet av att använda disktrasan.
Eller så är skygglapparna på?
Mina håltimmar på förmiddagen tillbringade jag tillsammans med mina jourkollegor på handledningssamtal hos Vivi.
Nu i kväll har jag varit på föreläsning om det tredelade föräldraskapet (socialtjänsten, familjehemmet, föräldrarna).
Kanske skriver mer om det en annan dag för nu har Jhon Blund varit förbi och mamman ska sova.
Kram.
Gissa bajset?
Försöker ta mig ut på promenader men misslyckas ständigt. Har då kommit på att köra bil eller cykla den tråkiga biten fram till något sevärt i skogen.
Idag bestämde jag mig för att försöka hitta åt Anton Anders fallet men hittade inte riktigt rätt. Jag hittade åt Hedbäcken och gick efter den en bit, då jag stötte på flera bajsar på en meters avstånd från varandra.
Kan du gissa bajset?
Jag anade redan i skogen vad det var för bajs och efter bildgoogling så är jag helt säker på att det är björnbajs jag såg.
Tur att jag inte stötte på den som nyligen lämnat sitt bajs där vid bäcken i snårskogen.
Jag älskar vår natur och känner att jag behöver ta mig ut till den oftare.
Kram.
Sexton år
Det är Pontus födelsedag idag och för 16 år sedan då han kom till världen föll årets första snö, idag var det plus 18 grader på förmiddagen. Kontraster.
Vi har firat med bullar och kakor och bärpaj istället för tårta allt enligt sonens önskemål.
Lisa glömde bort att komma till fikat och kom med middag från Tatung istället.
Mikael och Maria har nu isolerat taket inne i vår stuga klart och hämtat hem Rue.
Det har varit en bra helg, hoppas att det varit det för er också.
Kram.
Leo
Innan lunch hjälptes jag och Jörgen åt med att storstäda toan nere sen blev det Leos för hela slanten.
Alltså lyckan för lillkille då han kom sig upp själv på vulkanen.
Rue den solstrålen skrattade sig igenom hela eftermiddagen.
Uppe i Ammarnäs isolerar Mikael och Maria taket.
Kram.
En bra dag
Lite sovmorgon och stressfri morgon då småttingarna inte ska iväg till "skola".
Lämnade över ansvaret över de små på Jörgen och åkte ner till stan och fixade present till sonen som fyller 16 år på söndag och sen helghandlade jag.
Det tar tid att handla men nu har vi mat för oktober månad, förutom färskvaror då.
Precis då jag kom hem vid halv två kom även Maria med Rue för vi har bett att få ta hand om henne ifall de ville åka till Ammarnäs och isolera taket.
Jag har pysslat på i köket samtidigt som de små behövt hjälp att samsas om leksakerna. Förberedde kottletter i ugn och dagens middag chili con carne, kokade lingonsylt och förberedde för bakningen.
Lisa kom hem på middag och hjälpte mig med att få hem ett fynd från en köp och säljsida som snabbt blev populärt hos de små.
Nu ska jag strax garnera sockerkakan så den förvandlas till potatisbakelser, sen ska jag mysa ner mig i soffan och se TV.
Kram.
Delar av min vardag
I går blev det en mindre bra dag på flera områden, men många fina stunder också. Fick till en härlig stund ute i naturen och hämtade upp lillkille på förskolan och sedan bil för att hämta lilltjej.
Tyvärr inträffade ett mindre lyckat samtal med sonen som urartade och vi pratade förbi varandra och båda blev vi ledsna och upprörda.
Jag gick ner för att laga mat och när man redan är på uruselt humör så ramlar givetvis josen ut ur kylskåpet och man får ägna närmaste kvarten till att sanera både sig själv och köket.
Försökte vara trevlig med stora lånis då han kom hem vilket inte lyckades vidare bra då hans humör redan var uruselt.
Mitt blev inte bättre av det.
I går kom så äntligen remissvaret från mammografiundersökningen och som jag redan visste så fanns det inga tecken på bröstcancer.
Lite konstigt känns det att i ett annat brev få en kallelse till kirurgen och imorgon ska jag ta reda på varför eller om jag behöver åka dit nu när ingen cancer hittats?
Livet går ju upp och ner och för tillfället har jag en personlig uppförsbacke, där jag kämpar med att hitta åt mig själv och om jag ska fortsätta som det ser ut just nu med jobb och så eller om jag kanske ska tänka om och sikta in mig på något annat?
Är inte helt nöjd och bekväm med att vara jag, det skaver inom mig och jag känner en olust. Lättirriterad, grinig. Klimakteriesymtom kanske eller vad?
Förändringar tar ju tid men jag kämpar på med att göra bra val för mitt mående.
Har cyklat och gått vissa sträckor i vår fina Drängsmarksskog och var ute från elva till halv ett.
Solen sken och nere vid Ljusvattnet satt jag och njöt av lugnet en stund.
När jag hämtat de små och de ätit mellis så gick vi ut och fixade våra potthål efter vår väg än en gång.
Gillar att få kommentarer och har ett öppet kommentarsfält där man får skriva vad man vill.
Lite svårt är det dock att förstå syftet på senaste kommentaren som någon anonym skrivit. Tänk OM NU DÅ..
Tänka om nu då om vad liksom? Är det en uppmaning eller ett försök att fostra mig? Eller är syftet att såra mig, trycka ner mig?
Får vara vilket som, men för mig är det bara en obegriplig kommentar som inte har något vettigt syfte.
Kram.
Positivt var det
Lugn Annica, lugn. Ta djupa andetag, andas.
Försöker att inte bli stressad av att ha ett barn hemma från skolan. Samtal, strategier, konsekvenser. Sakta går det framåt och när man tror att nu blir det bra så blir det istället två steg bakåt.
Fokus på det positiva är inte helt enkelt för mig, men jag anstränger mig och tränar för fullt på att välja glädje.
Kort promenad och meditation i naturen innan det tålamodsprövande uppdraget att väcka trött tonåring del 2 idag.
Livet blir det du gör det till. Mina val formar mitt liv.
Kram.
Tog mig ut
Det blev en promenad för mig i skogen idag, skönt och vackert.
Inte den längsta promenaden men jag tog mig ut i alla fall.
Vi har varit en sväng till Byske på eftermiddagen då Pontus hade en klipptid och landade åter hemma lagomt till att börja laga middags maten.
Kram.
Sätta upp mål och välja glädje
Om jag sover bra, äter bra och rör på mig så vet jag att det får mig att må bättre och jag orkar vara en mer positiv och glad Annica.
Inte mata min hjärna med negativa tankar och gnäll utan fokus på allt som är positivt. Mitt liv är ju bra och fint och jag har så mycket att glädjas åt.
Planera in olika roliga delmål i min livsresa, utflykter med barnen, middagsdejt med guben och kanske någon resa emellanåt.
När jag startade min roadtrip i morse så var det -7 grader och landskapet var frostigt och fint.
På hemvägen handlade jag lite färskvaror och köpte nya svarta jeans till sonen för hans har blivit feltvättade.
Väl hemma igen dammsög jag och bäddade sängarna, tog emot ett besök för att få lite stödmaterial till leklära knutet till mina lånisar.
Lagade min lunch och åkte iväg på dagens andra roadtrip. Väl hemma igen tog jag vi emot ett annat jobbrelaterat besök.
Jag har haft en bra dag, varit i nuet och tänkt positivt om alla vardagssysslor istället för att tänka att det är tråkigt eller slitigt.
I morgon har jag planerat in en skogspromenad i mitt schema.
Kram.
Kort, glad och tacksam
Vilken fin helg jag och Jörgen fick på tu man hand. God mat, bra show, lite shopping och ostörd nattsömn. Fast det som kändes skönast var att jag kände att jag kunde släppa det som händer här hemma till 100% för jag var helt trygg med att de små och de stora barnen skulle ha det roligt tillsammans med Mikael, Maria och Lisa.
Vi åkte mitt på dagen igår och vårt första stopp blev hos pappa där vi tände ett ljus. Åkte därifrån med en ledsenklump i magen av orsaker jag inte vill gå in på här, men efter några mil lyckades jag lägga bort de känslorna så länge och fokusera på oss och det den här helgen ska innehålla.
Nästa stopp blev på Storheden och där provade vi massa skor, tyvärr så passade inte några skor mina fötter då de är av den breda sorten och förutom det dessutom värker som sjutton just nu. Skulle vilja hitta mig en vardagskänga som passar till både promenader , bilturer och en runda på stan.
Nästa anhalt blev en galleria mitt inne i stan där fler skobutiker besöktes och där vi åt vår lunch. Inga skor fick följa med hem.
Efter ett besök på en ICA butik och inköp av nötter och choklad från naturgodiset åkte vi till hotellet för att göra oss i ordning.
Vi åt middag på hotellet och jag valde en pasta med oxfile och parmesanost och njöt verkligen av varje tugga.
Jörgen valde en torskrygg och undrade först om det var allt eller om han skulle få potatis också..?
Innan maten delade vi på en liten tapasbricka och gillade verkligen den och speciellt mycket marmeladen. Glömde fota innan vi börjat att äta.
Men anledningen till vår vardagspaus var ju den här showen som Pernilla Wahlgren satt upp tillsammans med Kim Sulocki, Måns Nathanaelson, Hanna Hedlundoch Ola Forssmed.
Jag hade höga förväntningar på den här showen i och med att jag inte har hört någon säga något negativt om den och jag blev inte besviken.
Vilken kvinna Pernilla är! Fantastiskt hur hon fått ihop det och får ihop det med att ensamt fostra och försörja sina barn, showa och bjuda på sig själv och liksom hela tiden bara gå från ena framgången till nästa..?
Men hur den här människan tillsammans med sina kära och nära vänner fått ihop den här showen som bjöd på allt, var så fantastiskt underhållande och roligt och jag var helt nöjd!
Förlåt dålig frukostbild, men då den intogs vid halv tio idag så var det en glad, tacksam och utvilad Annica som intog den.
Efter vi checkat ut från hotellet idag åkte vi ut till storheden igen och kollade Hansens outlet och en annan outlet, fann byxor från Namit till lillkille och sen inhandlade vi kommande födelsedagspresent på Toys r us.
När vi kom hem så var de små inte så fokuserade på oss, utan mer fokuserade på utflykt med Mikael och Maria. Så skönt i mitt multimammahjärta.
Som Pernilla skulle ha sagt, nöjd, nöjd, nöjd!
Kram.
En till dag som läggs till handlingarna
Båda egna barnen tog sig iväg med skolbussen idag och de är på banan igen efter den här avåkningen. Hoppas att det dröjer länge innan nästa kommer.
Frost och minusgrader idag men nu kör jag med vinterdäck då maken bytte på tre bilar igårkvällst.
Hann med lite sysslor idag på mina håltimmar då maken följde Emma till tandläkaren innan sin Luleåsväng.
Älskar färgerna i naturen och de vackra vyerna hjälper mig att hålla huvudet ovan ytan just nu.
Blev så enormt besviken då jag insåg att jag och Jörgens planerade Pernilla Whalgren show helg kommer att förkortas några timmar på grund utav Jörgens jobb och att han flyger från Falmark redan vid 16.00 tiden på söndagafton istället som jag trott tidigt på måndagsmorgon.
Gräsänka igen i fyra dygn, det gillar jag inte! Men det är bara att tugga i sig och gilla läget.
Spännande att se om jag klarar av att ensamt få iväg fem barn till skolan nästa vecka!? Ja rent praktiskt fixar jag det, men kommer jag att orka ha tålamod och inte bli arg det återstår att se!?
Kram.
Jag blir den jag inte vill vara då inga rutiner följs
Den första snön kom idag eller faktiskt redan igår kvällst, ingen snö som kommer att lägga sig och stanna kvar, men likafullt den första snön.
Kändes lite spännande imorse att åka iväg på sommardäck, men det var inte halkigt någonstans och gick bra.
Vi är inne på tredje dagen den här veckan, tredje dagen som några barn inte kommer sig upp och iväg till skolan. Det påverkar hela vår familj just nu, men förmodligen mig mest negativt?
Jag har inte många timmar över per vecka som jag ensamt kan styra över för att planera in möten, städning, renbäddning, avfrostning av frys mm på.
Alla mina måsten skjuts framåt hela tiden och idag såg det ut som om jag äntligen skulle få nyttja mina tre håltimmar till det jag planerat, men icket.
Tyvärr har det sett ut så hela hösten och till slut tappar jag mitt humör och blir häxan surtant. Avskyr mig själv då jag får noll tålamod gapar och skriker och inte klarar av att bli stressad.
Små barn - små bekymmer, stora barn - stora bekymmer. Ligger mycket i det.
Kram.
Hösten är vacker
Naturen är så vacker nu och jag trivs rätt bra då jag kör min runda med lånebarn, i morse var det dessutom frost.
Dagens håltimmar spenderade jag på samtal hos Vivi och en sväng förbi Rondellen och där fastnade jag för en tavla som jag köpte.
Efter mellis sprayade jag ramen på min oljemålning och den står nu på TV bänken i vardagsrummet.
Hann med att klippa gräsmattan innan middag, förmodligen årets sista klippning.
Efter middagsmaten smet jag iväg på föräldramöte i Byske och när jag kom hem knäppte jag ett kort på björken som vi valt att belysa.
Det var min dag idag lite kort.
Kram.
