Kompetensutvecklingsdag
Förskola och fritids har stängt idag och efter lunch hade jag erbjudit mig att barnbarnen fick komma hit.
Vi var ute en stund och gick till lekparken som är i skogen.
När vi kom hem gjorde jag varm choklad.
Kram.
Bus eller godis
Vi har haft en familjehelg. Jag hämtade Lisa och Olle på flyget i fredags, Lisa har en tradition med sina kompisar här uppe att fira Halloween tillsammans.
Jag försökte städa och fixa till lite här hemma innan och satte ihop mina buketter bla.
Vi hade familjemiddag på lördag och bara Johanna som saknades, de firade också för hon lade ut en familjebild på socialamedier. Jag serverade tacos till de som var här.
Före middagen pysslade vi lite och dukade bordet. Jag gjorde godishinkarna lite finare med en servett och vi karvade också ur en pumpa.
Lisa och Olle klädde ut sig till björnbusar innan de fick skjuts till sitt firande.
Vi följde även de mindre barnen ut på en Bus eller Godisrunda.
Rue och Maria kom till oss och var klädda som katter, Freja var en prinsessa.
Herregud & co lade nyss ut en bild som får sammanfatta min rikedom.
Idag har vi bara tagit det som det kommer, lite trötta efter firandet igår och tidsomställningen.
Varit ute med barnen en stund och fotade den idag lite frostiga pumpan.
Jag gjorde falukorv i ugn till lunch och ytterfile med god sås till middag.
Kram.
Visad uppskattning
I afton knackade det på vår dörr och när vi öppnade visade det sig vara jag som skulle få blommor, choklad och en flaska vin.
Det var brudgummen från brudparet som jag nyss gjort bröllopstårtor till som ville visa uppskattning. Förutom gåvan ville han också hälsa att tårtorna även hade smakat väldigt gott, över förväntan enligt honom.
Kram.
Redan mitt i veckan
Jag hinner inte riktigt med att få ner orden här och berätta vad jag gör. Men har det ganska bra.
Arbetet med allt runt vår lilla jour fungerar bra. Hon har förskola på annan ort fyra dagar i veckan och jag hämtar och skjutsar för det mesta. I nuläget har hon två umgängestillfällen med sin mamma per vecka och då kommer mamman till oss. Blir nog snart en justering på det så vi inte behöver vara med vid ett tillfälle.
Mor och Ulf var i stan igår och jag bjöd dem på middag. Jag gjorde lax i ugnen med ett pepparotstäcke och till det serverade jag kokt potatis och en citronsås.
Såg ni Dokument inifrån om en Stalker på Svt igår? Hursom så så medverkar även främst Maria, men Mikael skymtar i bild också då den som blir Stalkad är deras gemensamma vän Felix Åkerlund.
Annat jag pysslar på med är att planera i huvudet och förbereda för renoveringen av vår tvättstuga. Jag har flyttat miniatyrpysslet till ett hörn i köket tills vidare.
Tänker tömma och rensa, kanske börja måla fönsterfoder, tak, taklister och det som går börja med.
Jag har varit till pappa och tänt ljus. Satte ner en annan lykta med en batteridriven ljusslinga i också som jag nyss köpt för den var så fin.
Jag längtar till pappa då jag känner mig låg. Tacksam att jag har jobbat bort att fastna i negativa tankar under en längre tid, men ibland vill jag bubbla ur mig och vara lite ledsen en stund. Man har ju ett eget val att styra sina tankar och numera väljer jag oftast att formulera tankarna så jag blir positivare inställd till varför saker och ting jag inte kan påverka händer runt mig.
Förutom dokument inifrån på SVT och Northvolt så har även Kalle Anka satt Skellefteå på kartan.
Kram.
Att fylla år utan kalas och förväntningar
Jag och Pontus fyller ju år rätt så nära och i vår familj brukar vi styra kalaset så fokus blir på att fira Pontus. Jag är helt okej med det och njuter desto mer då alla ändå överraskar mig på min dag med hejarop och Grattishälsningar.
Jag klev upp i vanlig ordning i morse och guidade lillkille genom hans morgonrutiner. Lilla jour vaknade strax efter halv sju och fick sin guidning.
Klockan åtta skjutsade jag lilla jour till sin förskola och sladdade därefter in på Willys och handlade nödvändiga ting för att kunna bjuda föredetta jourplacering och hans lillebror på middag och livsmedel till att göra en tårta.
Jag har just nu extremt svidiga ögon och för att plussa på besvären sov jag väldigt dåligt i natt och tog därför beslutet att somna om en stund på soffan. Vaknade halv tolv igen och började fixa med allt inför aftonen. Blev en skön känsla då Jörgen tog på sig att hämta hem jour och före detta jour från stan.
Emma kom hem och överraskade sin mor med blommor och choklad.
Vi fick sen ett fint samtal med varandra. Ett lika fint samtal som jag faktiskt också har haft med mina andra döttrar ganska nyligen.
Jag gjorde spagetti och köttfärssås till middag och en tårta att servera till efterrätt.
Kram.
Tacksam
Vet inte hur jag ska skriva för att befästa hur tacksam jag är över vårt Ammarnäs. Ännu mer tacksam över att få vara kontaktfamilj och just nu ha en till treåring hos oss på jourplatsen.
Ammarnäs levererar med krispig snö, blå himmel och minusgrader på lämplig nivå.
Småtjejerna skrattar och busar, lillkille glömmer av sig och leker med på deras nivå som också ligger nära hans. Han är i vart fall omhändertagande och gillar att jobba på.
Dra bobben, åka skoter, hjälpa Jörgen osv blir viktigt för honom.
Blir massa bilder som får representera vår underbara dag här i vår dröm.
Krispigt vita vidder, sol som reflekteras i snön och unga minimänniskor som skrattar och sprider glädje är så fint och underbart att få vara med om.
God natt börjar närma sig.
Kram.
Alltså, hur lyckas man ta selfies?
Vilken härlig höstdag eller ska vi kalla det för en vinterdag? Jag och lilltjej var ute och roade oss före lunch. Lekte och fyllde på fröer i automaterna till fåglarna.
Försökte sen att ta en bra selfie på mig själv, men nja vill jag ha sagt om resultatet.
Hur som så hade vi väldigt roligt ute i höstsolen.
Efter middagen idag åkte jag och Jörgen med lilla jour, lillkille och vår underbara lilltjej upp till Ammarnäs. Bilresan gick bra med kisstopp i naturen, fredagsmys i bilen och ett till stopp vid en riktig toalett innan vi landade här i vår dröm.
De här småtjejerna leker och fnittrar, det smittar vidare, lillkille hänger på och gillar också att leka med dem.
Vi ska njuta här i Ammarnäs den här helgen.
Kram.
Umgänge
När man jobbar som jag med att vara jourhem är det inte bara barnet man ska ta hand om och se till att det mår bra. Minst lika viktigt blir det att visa hänsyn, lyssna på och tillgodose förälderns, eller föräldrarnas känslor i den här resan att tillfälligt eller permanent förlora rätten att vårda sitt barn.
Umgängen kan se väldigt olika ut. Från någon timme övervakat på neutral plats ett till två tillfällen i månaden, till att få umgås själv med barnet i hemmiljö en helg + några fler tillfällen under veckan...
Hursom så har vår nya jour haft två umgängen hittills och idag fått veta att umgängena utökas till veckan med två tillfällen per vecka. hemma hos oss.
De här umgängena sker här hos oss och idag följde föräldern med hem efter förskolan.
Jag bjöd på köttfärsbiffar till middag. Liten tjej roade sig med mamman och storebror medans jag jobbade i köket.
Kram.
Onsdag
Började med att röra på mig imorse. Gjorde pulshöjande och bra för höfterna övningar.
Gjorde därefter klart projektet att laga badhanddukarna.
Åkte in till stan lite tidigare än jag behövde så jag hann göra lite ärenden innan jour skulle hämtas på förskolan.
Var bl.a förbi Granngården för att köpa mer frön till fåglarna.
Tycker om att titta på de små och stora matvraken.
Kram.
Måndag, tisdag
Blev tacos till middag igår när vi hade ett litet firande för Pontus. Han vill inte ha det så stort och märkvärdigt, men farmor kom, samt Emma med pojkvän och Mikael och barnen.
Farmor tog med sig sin älskade äppelpaj och jag hade gjort en knäckig blåbärspaj med lite hallon i.
Idag har jag strosat runt här hemma. Äntligen fyllt i blanketterna som Lisa ville ha hjälp med och sen åkte jag enkomt och postade iväg dem i Kåge.
Räddat några handdukar från att skrotas genom att fixa till fransiga kanter.
Kram.
Ett sista klipp
Gjort mest ingenting idag. Varit ute med barnen och lillkille fick klippa gräset som blir det sista klippet för i år.
Han kämpade på och klippte allt som behövde klippas.
Vi funderar på hur vi ska snygga till vår tvättstuga och jag har googlat för att få lite inspiration.
Jag har inte kommenterat det nya kriget än, men jag tänker på det varje dag. Varför kan vi människor inte vara bara snälla och skapa utveckling istället för att tråna efter ensam makt och bestämmande rätt över folk. Vad jag tror eller inte tror ska inte behöva spela någon roll för någon annan?
Vem jag älskar eller inte älskar ska väl jag själv få bestämma?
Hur jag klär mig eller inte klär mig ska inte få spela så stor roll!
Varför ska ett kön få vara viktigare än det andra?
Någon på nätet skrev: "Det är svårsmält och totalt ofattbart att människor som blir vansinniga av att en bok bränns samtidigt kan glädjas åt att kvinnor och barn mördas."
Kram.
Hänt i veckan
Livet rullar på. Har haft junta i veckan här hemma, lika kul att träffas varje gång.
Tog inga kort men bjöd på ost och kex, salami och några röror bl.a.
Vi har också haft lilltjej här några dagar. Det är så fint att se hur kul de har ihop småtjejerna.
Idag har vi varit ute i regnet och krattat upp höstlöven, ett arbete vi inte hunnit med tidigare.
Efter trädgårdsarbetet var det skönt att gå in och dricka varmchoklad.
Jag har varit till pappa och sagt hej.
Idag fyller Pontus 21 år och det firar han med att jobba fram till middagen och sen ta med sig storebror för att åka till arvidsjaur och köpa sig en skoter.
På måndag ska vi ha kalas.
Kram.
Att vara jourhem
För många år sedan fick jag lyssna på familjehemspappan Thomas Ardenfors i samband med familjehemsdagarna på Medlefors. Jag har läst hans två böcker och jag är vän med honom på Facebook. Idag lade han ut nedan kopierade text på sin sida och han sätter verkligen ord på hur det är att vara jourhem.
Ännu en taxi har stannat vid vår brevlåda!
En liten måndagsbetraktelse från en jour- och familjehemspappa
Sedan flera år kommer en flicka hem till oss varannan helg och sedan några veckor kommer dessutom ett syskonpar, men då var tredje helg. En del av vårt uppdrag är således att vara en kontaktfamilj. Att vara kontaktfamilj är ett uppdrag där du, i samarbete med socialtjänsten, välkomnar en liten person hem till dig lite nu och då.
Men sedan många år är vi ju också jourhem, vilket innebär att man välkomnar hem ett barn med, ofta, kort varsel utan att veta hur länge barnet skall stanna här. Tiden i jourhemmet är en tid som socialtjänsten använder för att, bland annat, komma fram till hur barnet skall tas om hand på längre sikt.
Att vara jourhem är lite att jämföra med att vara en akutmottagning. Det är ofta mer eller mindre bråttom, det handlar om att "plåstra om" och försöka få tillvaron att bli trygg och stabil, för att sedan, efter en tid, vinka farväl till barnet som då kanske flyttar till ett familjehem för att växa upp eller rent av tillbaka till sitt biologiska nätverk och då ofta med någon form av stödinsatser från socialtjänsten.
Imorse, strax före klockan tio, stod vi då där ännu en gång vid vårt köksfönster och spanade ut över parkeringen. Vi stod där och väntade på att en taxi skulle komma, en taxi i vilken det utöver chauffören satt två socialsekreterare och ett litet barn. Imorse var det nämligen dags att ta emot ännu ett jourplacerat barn.
Det enda vi visste om barnet var om det var om det var en pojke och att barnet var lite yngre än de barn vi tagit emot de senaste åren.
Med stor nyfikenhet kunde vi, från våra köksfönster, se hur de klev ur bilen och vi fick då för första gången, om än på lite avstånd, se hur han såg ut. Socialsekreterarna hade vi heller aldrig mött förut, vilket är som det brukar eftersom vi tar emot placerade barn från flera kommuner i Stockholms län och stadsdelar i Stockholms stad. Detta har inneburit att ett ganska stort antal socialsekreterare kommit hem med barn till oss genom åren.
Så, ännu en gång kunde vi öppna dörren och välkomna ett nytt barn (och ett par nya socialsekreterare) hem till oss. För att inte framstå som en jätte framför barnet, gick jag ner på knä i vår hall för att hamna i ögonhöjd med barnet. Klappade honom lite försiktigt på huvudet, såg honom i ögonen och sa "Hej, välkommen hem till oss".
Där och då, i vår hall, blev jag pojkens jourhavande pappa. Det är inte helt lätt att förklara, men likväl ett faktum. Den lilla människan flyttar in i mitt hjärta, helt enkelt.
Nu har en oviss, spännande och lätt omtumlande tid startat. Vi skall lära känna en liten individ som vi inte vet något om och vi vet inte hur länge han kommer att stanna. Vi vet heller inte på vilket sätt den här placeringen kommer att påverka vår vardag, men ett vet vi; Livet kommer aldrig bli sig likt. Vi kommer - visa av erfarenhet - resten av livet och på olika sätt, tala om tiden före han kom, tiden han var här och hur det blev den dagen han flyttade. Vi kommer bära med honom i våra hjärtan under resten av livet, på ett eller annat sätt.
Rent praktiskt så innebär en placering att vi vinkar farväl till en hel del av bekvämlighet. Planering vi gjort för hösten måste ritas om och det omtalade vardagspusslet får fler och nya ingredienser. Vi skall nu dessutom fokusera på att lära känna en ny liten människa, bygga förtroende oss emellan och - steg för steg - se hur han blir en del av vår "flock".
Det kommer sannolikt många krångliga passager. Många olika problem att lösa. Men vi är också övertygade om att vi kommer att skapa minnen, sådana minnen som vi kommer att bära med oss under resten av livet.
Den 26 januari nästa år är det 30 år sedan vi tog emot det första barnet på uppdrag av socialtjänsten. Genom åren har över 30 barn bott hos oss. Om vi lever och har hälsan vill vi, på något sätt, fortsätta att vara till hjälp för dessa barn under, minst, 30 år till...
Ikväll skall jag läsa en godnattsaga för honom. Jag vet inte om han varit med om det förut, men jag vet att det var rätt länge sedan för egen del som jag satt på sängkanten med en sagobok i handen för att få ett litet barn att komma till ro och somna gott. Men jag ser framemot också den stunden, väldigt mycket... ❤️❤️❤️
Det finns skuggsidor med att vara jourhem, men det ger en så mycket mer solsken och glädje då man får hjälpa till och se förändringen och utvecklingen som oftast kommer då barnet får rätt förutsättningar.
Kram.
Helgen och visad uppskattning
Igår hämtade jag bara andan och gjorde ingenting annat än det som alltid är min plikt. Vår lilla jourtjej är så fin och det är lika roligt att ta hand om henne som vår andra lånis med benämningen lilltjej.
Enda lilla nackdelen med denna placering är att hon är morgonpigg. Allt mellan klockan fem och halv sju är det som gäller. Hon går inte att övertala att somna om och eftersom jag är den enda som lägger mig i tid på kvällen så blir det således så att jag är den enda som vaknar och kliver upp då lilla jourtjej vill kliva upp.
Men igår var jag rejält på minus i sömntimmar och väckte Jörgen så jag kunde få sova någon timme till.
Jag vet egentligen inte varför jag tar på mig att göra tårtor på beställning, men tänker att det ger väl mig något fint inom mig då det uppskattas och det beröm som utdelas på sociala medier.
Jag ger ju gärna till andra, ställer upp och fixar och donar osjälviskt.
Har insett att det jag behöver är bekräftande ord, omtänksamhet och tjänster i gengäld. Men största belöningen är att det uppskattas det jag gör.
Här är brudparet och deras barn.
Det är alltid en jobbig resa för föräldrarna till de barn som kommer till mig och man får verkligen bjuda till för att underlätta även för dem och då blir det oftast tacksamhet tillbaka <3.
Idag har jag haft mer energi, städat i köket som var en sorglig syn. Började med att torka fönstret ovanför diskbänken.
Tog sedan fram kartongen med beställningen från Västerbottenssåpan och städade av skåpluckorna.
Ugnen gneds in med såpa och sen startade jag den på hundra grader i tjugo minuter innan jag rengjorde den med skrapa och trasa.
Vi, jag och lillajour har varit ute. Lekt, njutit av solen och fyllt på med fågelmat.
Lillkille har haft föräldraumgänge i helgen och han kom hem glad och uppspelt! Det är dubbelt det här med umgängen och hur det påverkar barnen.
Kram.
Årets första snö
Jag och lilla jour har pysslat och kavlat marsipan hela dagen idag. Jag blev nöjd över resultatet.
När tårtorna skulle levereras hade det fallit riktigt duktigt med blötsnö.
Kram.
Tårtbak
Jag har fullt upp med att baka tårtbottnar och i huvudet planera hur jag ska skapa sex bröllopstårtor till på lördag. (Det var det jag skulle komma fram till i mitt förra blogginlägg där rubriken innehöll att jag var stressad.)
Idag har jag lagt ihop Frejas fyraårstårta. Hon önskade att det skulle vara regnbågsströssel på den så utifrån det skapade jag denna tårta.
Resultatet blir aldrig som det jag i början hade tänkt, men oftast blir det ett hyfsat resultat ändå.
Jag googlar alltid bilder och dessa blev min inspiration idag.
Jag köpte ett färdigt lock som inte riktigt räckte till och då passade det så bra att fylla ut med regnbågsströssel resten.
Jag skrev ut några mallar till regnbågen och sen satte jag mig och sorterade strösslet efter färg och form.
I slutet så ändrade jag tänket på molnen och valde att göra dem med florsocker.
Imorgon kommer jag att sitta ner hela dagen och göra småpysslet och kavla ut marsipanlock till de sex bröllopstårtorna i det här temat...
Var förbi pappa i veckan då jag kände ett behov av att reflektera och "samtala" med honom. Hänge mig åt livets orättvisor och gråta ut lite sorg för att orka fortsätta hålla en positiv ton mot er alla andra...
Kram.
Lite stressad inombords
Vår nya jourplacering är underbar! Det flyter på rätt så bra med allt runt henne.
Tack för all erfarenhet jag fått under de här snart tio åren jag varit jourhem.
Jag handlade direkt lite trosor och sockor samt några byxor på MAXI ICA i lördags.
Idag har jag shoppat betydligt mer till vår nya lillan efter löften från socialtjänsten. Vanligt är det ju att dessa barn som kommer till mig har det knapert och att dess föräldrar inte får ihop det med inköpen som deras barn har behov av.
Även jag försöker spara åt socialtjänsten, köper gärna kläder från köp & sälj när vi fär ett barn med helt fel storlekar i sin garderob.
Igår måndag bjöd vi in vår föredetta jour på middag och chans till att få avsluta placeringen på ett fint sätt.
Gjorde Tacorullar och gav biobiljett och andra uppskattade gåvor.
Fint att han fick stressa ner och minnas det fina med att vara hos oss.
Idag har jag fixat vinteroverall, skor, fleeceställ och massa andra basicplagg till vår jour så hon får en varm och bra höst och vinter på sin förskola.
Ja hörni, lev, njut och må för det önskar jag alla.
Kram.
