Valborgsmässoafton
Vet inte än om vi masar oss iväg till folkan i år för korvgrillning då flera av barnen är på vift och Jörgen är ute och shoppar tangentbord till sonen på elGiganten som har öppet till nitton på självaste Valborgsmässoaftonen.
Det roliga med att blogga är att ibland kunna blicka tillbaks i ens liv. Här har ni några tillbakablickar från tidigare Valborgsfiranden.
Valborgs 2010 hittar ni här. Det är på barnen man ser att tiden går, en mycket yngre Emma fångad på bild.
Valborgs 2011 skrev jag så här. Missbrukade ordet alltid.
Valborgs 2012 hittar du om du skrollar dig längst ner bland inläggen här. Då levde min pappa och han var med mig och mina syskon hos oss.
Vet inte hur jag firade in Valborgs 2013 för det har jag inte bloggat om.
2015 formulerade jag mig så här, och 2016 skrev jag inte om Valborgs men formulerade mig på det här viset.
Valborgs 2017 fick vi med oss alla barnen till folkan på korvgrillning.
Kram.
Kul firande
Det är många i vårt kompisgäng som har fyllt år eller kommer att fylla år snart.
Några av oss styrde upp lite för ett tag sedan och bjöd in de berörda lördag den tjugoåttonde och hade turen att alla kunde komma.
Vi var hos Gunnar och Ingegärd och hade knytkalas med grilltema. Var och en tog med sig dryck och kött och några andra fixade tillbehören.
Goda potatistillbehör, sallad och såser. Mums!
Jag blev ombedd att göra tårta och pysslade på med det under gårdagen.
Efter den goda maten mumsade vi i oss tårtan som uppskattades. Kul!
Jag hade det fantastiskt trevligt under kvällen och vi funderade på tanken om vi skulle få till en träff i sommar också och då inkludera alla våra barn och barnbarn. Tycker det var en bra tanke som skulle vara roligt att kunna genomföra.
För första gången på evigheter satte jag på lite mascara och smink runt ögonen för att känna mig lite finare och det gör att eksemet runt mina ögon givetvis förvärrades och idag kliar och svider det extra mycket.
Kram.
Harmoni
Mitt nya mantra till mig själv och känslan som jag vill ge mina barn är att de ska vara nöjda över det de haft förmågor till just idag. Stärka dem i att våga göra egna val i vardagen och inte låta andra göra valen och sen skylla ifrån sig.
Känslan då man får sms med frågan om att få stanna en stund till i skolan då man har förkortad skoldag. Den känslan då det händer två dagar i rad och dessutom att jag fick vara med och stärka barnet i sin tankegång..
Den ena dagen var det för att få mer NO tid med en lärare som funkar bra, den andra dagen för att lära sig HLR på idrottslektionen då man inte har idrott längre.
Blir stolt över hur mitt barn tänker. Att gå på HLR utbildning, det valet gjorde mitt barn för att det kan bli viktigt för någon annan och så hänvisade han till Lisas insats då vi var på semester.
Blev dock ledsen i ögat då jag insåg att den resurs mitt barn har hade uttryckt sig något i stil med "att han måste lära sig att det inte är han som bestämmer"!? "Han var riktigt sur och arg idag och det blir så jobbigt för alla andra!"
Blir ledsen över att skolan lägger allt ansvar på eleven istället för att klura ut varför eleven blev sur och försöka förstå vad som var orsaken till sur/arg känslan hos barnet. Vad hade den vuxne kunnat göra annorlunda?
Det jag försöker beskriva är det Ross Green brukar säga "”Kids do well if they can”, som det skrivs om här.
Titta på det här exemplet från boken Barn som bråkar....
Fick till lite shopping och andra ärenden som fix av bank-id och swisch efter telefonbyte tillsammans med sonen häromdagen. Korta värdefulla stunder i livet.
Kram.
Nördat ner mig
Förlåt min tystnad! Har försökt blogga, men livet har kommit emellan.
Vi har ofta dominoeffekt i den här familjen och vi har ramlat omkull lite huller om buller lite extra ofta den senaste tiden och ingen av oss har mått särskilt bra. Vi har tänket, strategierna, förståelsen och viljan men stressen över känslan av misslyckande har varit för hög och vi har hamnat under våra förmågor.
Mitt problem är att jag fattar hur jag borde göra, men jag klarar inte av att fullt ut att fullfölja det jag fattar att jag borde fullfölja...
I teorin verkar det så självklart och lätt - I praktiken blir det så fel och svårt.
Mina svårigheter är min dålig självkänsla, kort stubin och liksom de flesta andra levande varelserna svårigheter i att tänka rationellt under stress och affekt/ilska.
Det jag oftast gör då vi inte "får ihop det" är att jag nördar ner mig i ämnet och googlar olika tips, strategier och lösningar. Det tar tid och jag hamnar i en bubbla men det ger bra resultat för jag hittar energin och drivet igen..
Just nu läser jag och Jörgen en bok som heter Barn som bråkar, den ger oss så bra tips och strategier i vårt föräldraskap. Vi har redan tänket på många plan och jag har skrivit här tidigare att inget är barnens fel - det är vi föräldrar som måste hitta sätt att stärka vårt barns förmågor och bemöta barnet på dess nivå av förmåga.
Jag hittade också vettiga tänk på klipp som en Raymond Ahlgren lagt upp på youtube, bl.a om dålig självkänsla, stress och energitjuvar. Om du väljer att klicka på orden och gå vidare till klippen hittar du också det här klippet som säger så mycket om våra måsten. Men kom ihåg att du måste ingenting! Eller jo, två saker som du måste göra är att du måste dö och du måste göra val!
Angående självkänsla hittade jag även en artikelserie skriven av Raymond och publicerad i Aftonbladet här.
Har också fyllt på min bokhylla på Storytel med böcker som jag tänker kommer att utveckla mina förmågor och hjälpa mig att hitta ännu bättre strategier att leva i min vardag.
Dagens positiva är att sonen bröt sitt mönster helt idag och vaknade själv och åkte buss till skolan med frukost i magen och positivt sinne. Yes!!
Nu ska jag se om jag får skjutsa nästa barn till skolan snart...
Kram.
Delade upp oss
Den här helgen har innehållit många möten, samtal, oro, funderingar men också massa glädje och familj.
Jobbmässigt blev det lite rörigt på torsdagkväll och jag kom mig sent i säng.
På fredag startade familjehemsdagarna på Medlefors som egentligen jag och Jörgen skulle gå på tillsammans men av olika anledningar delade vi upp oss och Jörgen roddade på med logistiken på hemmaplan och hämtade upp Rue som vi fick äran att umgås med.
Morgan Alling föreläste på fredagen om att vända en negativ start i livet, med utgångspunkt från sin egna uppväxt som var fylld med svek, lögner, misshandel och utanförskap. Morgans resa från barnhemsbarn till en älskad artist har varit lång och brokig. Morgan berättar hur han lyckats se på sitt bagage som en fördel och styrka. Minnena kommer man aldrig ifrån, men man kan bli vän med sin historia.
Väljer man att vara kvar i sina minnen blir man ett offer - med aktiva val att skapa nya positiva minnen blir man en överlevare.
Mycket bra föreläsning och nu har jag laddat ner hans bok och börjat lyssna på den via Storytel.
När jag kom hem på fredagafton möttes jag av Rue i hallen, blev serverad god lasagne som Jhon lagat.
Lillan tog sovmorgon och vaknade vid halv nio då jag åkte tillbaka till Medlefors för mer föreläsning och mer nya möten av liksinnade.
Lördagens föreläsare hette Erik Rova och ämnet var lågaffektivt bemötande. Bra matnyttig men väldigt mastig föreläsning.
Lyssnade också på Liz Bertholdssons föreläsning "Hjälp hon skär sig". Psykisk ohälsa och ångest och hur vi kan bemöta det.
På väg hem från Medlefors kompletteringshandlade jag lite olika korvar till vår premiärgrillning.
Mikael och Maria åt middag med oss och Jhon hade gjort tårta till efterrätt.
Idag skrotar jag bara runt och "ÄR", sorterar alla intryck och tankar.
Kram.
Rosacea
Stress? Klimakteriet? Har ingen aning om varför men min rosacea har blommat upp mer sen vi kom hem. Trist givetvis, men inget jag inte kan leva med.
Jobbar för fullt just nu och verkar som om det är mer på gång på jobbfronten så jag åkte iväg och handlade på förmiddagen så jag slipper det momentet ifall vi ska bli fler i familjen igen. Hittade fina lyktor jag har tänkt arrangera i köket i motsatta hörnet som mitt nya prydnadsskåp är upphängt mot.
Mycket man mentalt ska förbereda sig för och sortera om i huvudet för att man ska kunna planera in en ny människa och dess rutiner i sina egna.
På tal om rutiner så fick jag till bra och konkreta samtal med mina barn igår och ett barn kom sig iväg till skolan idag....
Kände så väl igen mig i de rader som Magdalena Graaf skrev på sin blogg i det här inlägget.
"Att få upp tonåringarna kräver pondus och stark pipa.
Tänk om man bara hade kunnat skita i det, väckt 1-2 gånger och sen sagt ”skyll dig själv”.
Neee, DÅ blir det frånvaro, möten, mer möten, i värsta fall ännu mer möten. I slutändan sitter man själv där med dumstruten och är den onde!"
Älskar att läsa Magdalenas blogg, hon skriver så ärligt och har med alla ingredienser som finns i livets skafferi.
Kram.
Hemma
Vi har haft en väldigt bra weekend jag och maken. Lugnt, skönt, kravlöst och vi känner att vi gjorde bästa valet på hur vi skulle fira makens 50 årsdag. Vi behövde vårda oss och vår relation.
När jag satt i planet på väg hem till Skellefteå så kände jag att det här lugnet jag just nu känner ska jag ta med mig och sluta stressa upp mig över svårigheterna som finns i vår vardag.
Tror ni att jag lyckades? Nej det gjorde jag verkligen inte!
Båda barnen tog sovmorgon, mer sovmorgon och blev kvar hemma. Avbokat tandläkarbesök för 5:e gången.
Tålamod, tålamod och sen slut tålamod.
Vi får inte ihop det! Känslor av misslyckande hos oss alla....
Har beställt tyg till att sy ett par gardiner som komplement till de vita gardinerna i vårt sovrum och även till en sängkappa till vår säng.
Vet inte om jag ser det projektet som jobbigt eller avlastande i nuläget.
Kram.
Allt annat än vädret är bra här på Mallorca
Sovmorgon och vi sladdade in till frukost kvart i tio, en kvart innan de stänger. Bilden är från vår balkong då jag konstaterade att det regnar.
Glad att maken googlade vädret innan vi åkte så jag blev förberedd på att packa jacka och jeans istället för tunika och bikini. Det har blåst och hällregnat i natt så inflygningsbilden mot flygplatsen stämmer.
Vi har varit på sightseeingtur in till Palma idag och stannade först på ett aquarium efter vägen och tittade på fiskar och vattendjur.
Aquariumet låg på vägen in till Palma och när vi sett klart och gick till busshållplatsen hade vi turen att bussen just då kom och tog oss sista biten in till Palma.
Väderstreck som inte var självklara och olika appar och googlingar + min inbyggda gps som bara jag ser i mitt huvud och bara jag litar på + Jörgens svårighet att lita på annat än fakta, gjorde att vi fick lite extra kilometrar i benen, men vad gjorde det då vi fick umgås och njuta av fina vyer och fina byggnader och trånga gränder.
Våga lita på varandra och tillåta och förlåta utan att bli irriterade, vilket vi faktiskt fixade på nåder då vi i sista stund intog vår lunch och fick ny energi.
För mig blev det en tonfiskpizza och eftersom det är den enda sorts pizza jag äter, fick den här pizzan en sexa på min tioskala.
Katedralen i Palma var vårt besöksmål och enligt Jörgens googlande skulle den vara öppen idag lördag, men njet...den var inte öppen men vacker och imponerande även utanpå!
Vi åkte buss från El Arenal in till Palma, sen efter Palmabesöket gick vi enormt många onödiga steg för att vi inte hittade till busshållplatsen till vår linje, buss 23 hem igen. Jag googlade busslinjer i Palma tillslut och hittade vart den låg.
Väl tillbaka på hotellet så vilade vi en stund innan den sena middagen, sen inköp av ett dygns Wi-Fi och jag kan blogga nu.
Funderar på hur jag ska fira min man imorgon då han har sin femtionde födelsedag!?
Den här resan är ju ett firande i och för sig...
Kram
Yes!
Tidig morgon för mig och Jörgen, men så glad och lycklig att barnen hemma kom sig till skolan med skolbussen. Tack fina farmor Britt!
Jag och min man njuter av promenad i molnigt land, hav, god mat och tid tillsammans.
Kram.
En extra växel och massa mil
Vissa dagar blir det helt galet mycket bilkörande för mig och igår var det en sådan dag.
Skjutsade ett barn till Byske och hem igen en stund för mig. Hämtade ett annat barn i stan och hem igen en stund för mig.
Hämtade hem det första barnet från Byske och hem en sväng. Skjutsade det hemhämtade stadsbarnet till Byske för ett inbokat besök på HC och sen hem igen. Phu!
Lagade upp lite mat för att underlätta för farmor medans vi är borta. Stek, tacorullar och pannkaka.
Idag har jag virrat omkring hemma och rentvättat vår säng, städat och packat. Storhandlat så inget ska saknas hemma och sen drog vi hemifrån vid 18 tiden.
Jag och makens "tidtillsammans" började med en flygförsening och jag unnade mig ett glas vin och maken kollade telefonen, vi var väldigt sociala med varandra;)
Nu är vi incheckade på Clarion hotell på Arlanda och ska sova ett par timmar innan väckaren ringer 4.30.
Kram.
Phu....
Oj så mycket känslor och anspänning! Tar detaljerna sen om skolmötet som blev bra ändå...
Besökte hälsocentralen direkt efter mötet och fick mina misstankar bekräftade om att det är Rosacea som jag har i mitt ansikte på kinderna.
Runt ögonen har jag eksem från något som jag är överkänslig mot....
Cortison runt ögonen och förbud mot cortison på kinderna. Köpte salvor och lite extraprodukter på apoteket för många hundralappar.
Fina Carina uppvaktades ikväll, hon har kommit ikapp mig.
Annars då? Jo har fått upp ett prydnadsskåp i köket...
Serverade önskekost till middag.
Fast jag gjorde broccoli till mig istället för poatisgratäng.
Kram.
Inlägg utan bilder
Skjutsade ett barn till skolan i morse och det andra barnet blev kvar hemma.
Lastade av mina känslor hos maken och fokuserade sen på mina måsten i mitt huvud. Vi åker snart bort och många saker vill jag hinna med att fixa som förberedande av maträtter och ingredienser, renbäddning igen av några sängar, stryka lite kläder, få bort lite fler bråteshögar, få barnen på banan, besöka min doktor för mina prickar och spruckna hud, ordna och förbereda tre barn om deras ansvar då vi är borta och klara av skolmötet, det för mig ångestladdade viktiga mötet imorgon.
Ska fira en femtioåring och ringa ett viktigt samtal också och i eftermiddag har jag skickat iväg en födelsedagspresent, inköpt en annan och skjutsat Lisa två gånger till flyget.
Kram.
Härliga vårdagar passerar
Idag igen skiner solen från en klarblå himmel och det är plusgrader ute, härligt! Tänker på allt man kan göra ute, ifall man vill och orkar.
Åka skoter, tända en eld och laga lunchen på morikan eller åka slalom, ta en promenad eller varför inte gräva en soffa i snön och lapa lite D-vitamin?
Det var så mycket enklare att komma sig ut och bara ta vara på dagen då barnen var mindre...
Har tyvärr hamnat i en grop jag inte riktigt tar mig ur, försöker hitta glädjen i det lilla och det lyckas jag väl med emellanåt men ofta känns det som den här mamman skriver här till sin döda man. Ekorrhjulet ni vet ..1?
Fyllde på mat i fröautomaterna till småfåglarna, slutade med det ett tag. Vet att det är inte bra att sluta mata när man börjat, men de små liven var aldrig nöjda och deras matkostnad skenade. Svår balansgång i mitt huvud om det var värt alla pengar? Men idag fyllde jag på med det som finns kvar i mitt fröskafferi.
Jag vet att jag inte ska oroa mig för det som inte har hänt ännu, men jag gruvar mig för skolstart imorgon och mötet med rektorn och skolpersonal på tisdag. Känner mig obekväm i det jag satt igång, känner inte heller någon tillit till att det kommer att hjälpa oss framåt heller, känns så trööögt just nu!
Kram.
Lyckopiller i min sänghalm
Vi har passat Rue i afton så hennes föräldrar fick några timmar tillsammans i afton att fira och reflektera att de varit tillsammans i åtta år.
Tänk att det är åtta år sedan Mikael och Maria träffades och jag skjutsade dem på akuten...? Ni kan läsa om deras otursutflykt här på min blogg om ni skrollar ner till rubriken "Tur i oturen"!
Inser också då jag skrollade runt på min blogg att det är åtta år sedan jag blev ickerökare! Härlig känsla.
Kram.
Just nu känns det mycket bättre
Lite vardag smyger sig in i mitt liv igen då Påskhelgen är över och jag hittade energi till att storstäda vårt sovrum igår. Efteråt då det blev miljontals mindre damm och saker på rätt plats infanns det en skönare känsla inombords.
Avslutade gårdagen med fika och surr med mitt juntagäng alltid lika trevligt.
Min hälsoresa forsätter och jag är väldigt nära näsa milstolpe, nämligen att se 69 kilo på vågen. 70,4 vägde jag i morse.
Jag har fuskat och det har gjort att jag pendlat lite upp och ner och det har varit trögt ett tag att minska men nu är jag på gång igen.
Snart blir det tonfiskröra på salladsbädd till lunch och sen ska jag och mina kollegor träffa vår chef Karin.
Kram.
Maktlös
Idag trillar mina tårar hela tiden, för minsta lilla och för att jag är trött, trött på att försöka, trött på att hitta lösningar, trött på att det trillar tårar, trött på att min ork tryter, rött på att inte hitta vägen ut...
Tänker att jag kan skylla på att vår folkkära Barbro har somnat in efter kort tids sjukdom. Fuck cancer!
Tänker att jag också kan skylla på mina hormoner som är i obalans. Fuck Klimakteriet!
När jag liksom är arg på olika saker säger jag väl Fuck till npf diagnoser också, eller egentligen säger jag Fuck till att alla med svårigheter får kämpa mot felaktiga odds att passa in, en orättvis kamp att passa in i normalstördas norm och inte få rätt stöd!
Tänker att det är bara en bråkdel av varför mina tårar trillar.....
Älskade Viviann (handräckning och samtalsstöd som ingår i mitt uppdrag) har dock hjälpt mig att bena ut och ge mig trygghet i att jag gör saker bra och att det inte är konstigt att inte orka ibland. Tacksam för att jag har dessa avlastningssamtal.
Det är okej att vara svag emellanåt.... det är okej att inte orka... det är okej...
Kram.
Annandag Påsk
Här händer det inte så mycket och jag har faktiskt haft det tråkigt i dag.
Skjutsade bonusbarn till stan och passade på att handla inför kommande vecka på tillbakavägen.
Vägarna håller på att tina fram men snödrivorna är höga än...
Till middag gjorde jag Kebab till familjen och Ratatoille till mig.
Kram.
