mammatanten

I dag fick barnen till uppgift att städa sina rum. Renbädda, dammsuga och torka förnster. De har ledigt från skolan ifall de jobbar ihop en slant som i år ska skickas till barn i Namibia.

 

Två skitmornar med humörsvängningar och skjuts till skolan med sonen har passerat, idag blev det tredje skitmorgonen, kan inte påstå annat än att jag ser fram emot sommarlovet som faktiskt närmar sig med stormsteg.

Måndag passerade utan att jag gjorde många knop, tisdag var det samtal och jobb som gällde. Det är mycket som rör sig i mina ungdomars huvuden som behöver benas ur.

 

Vädret är ändå fantastiskt fint med sol och klarblå himmel, kallt visserligen då det bara är tolv, tretton grader i luften, men det gör inte så mycket tycker jag.

Musöron på björkarna och några nästäppta barn som behöver påminnas om att ta sin allergimedicin.

 

 

 Kram.

Jaa hör ni, den här morsdagen har innehållit både positivt och negativt, men jag ska mest hålla mig till det positiva.

Fick en trevlig morsdagshälsning via Instagram i natt från Johanna.

 

 

Jag och lillkille hann väldigt mycket medans resten av familjen sov bort förmiddagen. Frukost, lunch, utelek, sortera alla svarta strumpor, bära ut tvätthögarna till rätt ställe, dammsuga, torka fönster, fixa till sig, dricka kaffe och mysa.

 

Mikael, Maria och Rue + farmor Britt och Elaine har varit här på morsdagsfirande och vi fixade ihop en grillbuffé som vi bjöd på.

Farmor hade med sig två fina röda krukrosor bara till mig. Hon vet vad jag gillar och de kommer att bli så fina i mina rabatter sen.

Kaffe och min tårta avrundade middagen...

 

 

 

Jag har krattat lite då och då ute på gården och igår när jag var på IKEA lånade Jörgen grannens traktor och tog resten. Det blir inte lika bra som då man handkrattar men det duger, nu är det bara planteringar, i häcken och runt husväggarna kvar.

 

 

 

Ja, jag är rätt öppen här på bloggen med hur olika upplevelser påverkar mig, men försöker också att inte utlämna någon i familjen allt för mycket

Det är tufft då ens barn inte mår bra och jag känner mig rätt utmattad av att kasta om i mitt schema hela tiden för att få det att fungera. Det är liksom nog men som jag skrev här så var det tydligen inte det. Det hände en grej som verkligen tog musten ur mig. 

 

 

Jag kommer inte att sluta blogga, men på något sätt har jag målat in mig i ett hörn och kommer att dra ner på att beskriva de tungsinta bitarna som jag gjorde här och här. Inte för att jag har varit för utlämnande, men för att jag kan bli det om jag fortsätter.

 

Jag pausar från mycket nu, jag orkar inte riktigt med att vara social och hålla masken uppe. Men jag kommer att komma igen, komma starkare ut på andra sidan, men just nu är jag skör.

 

 

 

På eftermiddagen åkte jag och lillkille en sväng till Kåge och chillade med dessa fina tjejer.

 

Livet det sliter extra mycket på mig nu, det är tufft. Det ger mig en dj*a ångest att varje kväll ska sluta så sent som möjligt för vissa barn och varje morgon ska behöva innehålla oro, ilska, hårda ord, smäll i dörrar och detta ständigt skjutsande till skolan. Att alltid känna sig otillräcklig och maktlös på något vis....

 

 

Just nu önskar jag så att jag inte var en så högkänslig person. Tänk så enkelt det skulle vara om man bara kunde vara nöjd med de insatser man gjort, tänk så enkelt det skulle vara att slippa grubbla, älta och analysera varje stavelse som blivit sagt och tänk då så enkelt det skulle vara att släppa händelsen och inte klandra sig själv för att man inte är nog bra.

 

 

 

Vi flög hem med Norwegian vid halv tre och blev upphämtade på Fahlmark av Jörgen.

Efter middagsmaten räfsade jag ett stycke gräsmatta och kanske har 8-10 stycken kvar.

 

 

 

Idag har värmen lämnat oss men nått Norrland, här är det mulet och 15-16 grader.

Barnens rutiner och att Elton fortfarande inte är helt kry har fått styra dagen. De små leker så otroligt bra med varandra och det är nästan inget tjafs.

 

Även idag när tjejerna vilade tog jag grabbarna med mig i bilen men inte för att shoppa utan för en liten smygtitt på en lite glammigare värld.

Jag körde förbi Charlotte Perrellis hus på Djursholm. Ganska tokigt egentligen att jag tycker det är så intressant, men det gör jag. Kände mig som värsta Papparazzin.

 

 

 

Japp, I did´t!! Jag skrev av mig här och sen släppte jag stressen över det jag inte kan göra något mer åt och fokuserade på mina gosetroll som hade roligt ute i det fina vädret.

 

Emma blev hemma från skolan idag och kanske det är för att hon saknar sin mamma, kanske är det för att det var redovisning i bild på skolan..?

 

Att jag åkte till Stockholm var inte planerat och de där hemma hann kanske inte riktigt förbereda sig tyvärr..?

 

Vad jag vet är att det påverkar mig att ständigt grubbla på varför det blir som det blir och att jag bär så mycket skuldkänslor. Det ständiga dåliga mammasamvetet.

Jag har gjort vad jag kunnat efter min förmåga, jag har ringt, sms:at, skrivit på messinger, mailat, följt upp frånvaro på infomentor. Helt enkelt försökt vara alla till lags igen och hjälpa. (Givetvis samma för Jörgen att han gjort vad han kan och bär dåligt pappasamvete, men bloggen skriver jag utifrån mig..)

Nu ska jag försöka släppa dagens händelser och få bort ångestklumpen i magen och tårarna som bränner bakom ögonlocken, jag kan inte göra mera.

 

Nu ska jag fokusera på de små barnens bekymmer, "han tog min..", "mormor", "mamma jag vill inte.." torka kladdiga småbarnsfingrar och mysa av gosiga kramar.

 

 

Kram.

 

 

 

Jobbig morgon i morse, igen behövdes ett barn skjutsas och jag kunde inte hantera det.

 

Men vi kom oss iväg med flyget jag och Lilleman och befinner oss nu i ett soligt och varmt Täby.

 

Möten, möten och möten har det varit i dagarna två. Det blir nog bra tillslut både för den ena och den andra.

 

Mitt på dagen i dag ringde Johanna och kom med ett roligt förslag och snabbt ordnade jag tillstånd och imorgon drar jag och en del av mitt jobb till henne och barnbarnen.

 

 

Det är så många själar som behöver lite extra stöd i sin vardag utav mig just nu och jag fixar det! Det är inte det jag vill belysa...

 

Men det är många samtal och möten och oro runt i kring de fyra barn som är mitt ansvar just nu...

 

Fick ett extra barn som ropade på min hjälp igår och självklart ställer man upp. Emma bad mig komma till hennes kompis hus där ytterligare en kompis befann sig och jag fick akut rycka in och lyssna och hjälpa till att bena ut "kärnan" av problemet och hitta lösningen. Fick ringa in socjouren från en annan kommun....lyssna, bjuda på middag och trösta...

 

Sen fick jag fånga upp Emma som blev dränerad på sin energi då hon är så inkännande och empatisk men inte klarar att hantera det riktigt...

Blev en hemmadag från skolan idag då alla känslor i Emmas kropp behövde sorteras...

 

Jag är lika dan... jag har en extra plats i mitt hjärta och jag hjälper gärna till och angagerar mig, men vem fångar upp mig?

 

Energitjuvar har ni nog stött på och ni vet nog kanske vad som ni ska göra med dem..!?

 

Men det här hittade jag på nätet och fattar vad som den här personen vill ha sagt, men jag klarar verkligen inte av att vara så brutal...

 

 

Kram.

 

Mor och Ulf har varit här i afton och älskade mor köpte två klänningar som jag beställt för hennes skull inför bröllopet i sommar.

 

Hjälpte även Alva att lägga upp byxor och bjöd på middag. Lax med pepparrotstäcke och ugnsbakad potatis och glad över att maten uppskattades som god då jag vet hur svårt det kan vara att gilla fisk.

 

Älskar min stora härliga familj!

 

Kram.

Det blev en promenad i skogen. Skönt!

 

Jag har sovit dåligt i natt och känner mig inte på humör. Gillar inte då jag retar mig på småsaker och tillåter det att ta energi utav mig.

Men den överkänsliga sidan jag äger har släppt igenom dåliga energier som andra i min närhet skickat ut.

 

 

Jag ska lämna huset en stund nu och ge mig ut i skogen och andas...kan bara bli bättre.

 

Kram.

Igår var det mycket inbokat och fullt fokus på att lyssna av alla individer hur de haft det under tiden jag varit borta.

Kvällen avrundades med att Lisa var barnvakt ett par timmar medans jag och Jörgen var på möte och tog oss sen tid att snusa på Rue.

 

 

Nu är jag hemma igen och kastas rakt in i ekorrhjulet av möten och telefonsamtal och saker som ska fixas och ordnas. Phu!

 

Tvärtom mot vad man kan tro så har det faktiskt varit avkopplande att ta hand om mina barnbarn i några dagar. Det hinner samlas ganska mycket händelser runt varje individ som bor här som har lagts på hög medans jag varit borta som nu behöver pratas om och ordnas lite med + att jag hade olika tider/möten inbokade i agendan direkt jag kom hem.

 

 

 

Idag har jag kört bil i Stockholms innerkärna och jag var inte nervös eller hispig. Men vi körde fel för inte är det helt lätt att köra efter gps då vissa vägar är avstängda på grund av ombyggnationer som ständigt sker i Stockholm. Men jag lämnade i vart fall av barnens farmor mitt i rondellen ovanför Sergels torg efter att jag kört runt och gjort U sväng på strandvägen och hon fick gå sista biten till busshållplatsen på T-centralen.

 

Jag har tillbringat betydligt mindre tid med mina barnbarn än vad deras farmor har gjort, men trots det har det gått jättebra i afton att ta hand om dem helt själv. Jag hämtade två superglada barn på förskolan och Elton berättade stolt att han kissat själv på förskolan idag innan vi hämtade lillasyster.

 

På sista tiden har jag läst på om diagnoserna adhd och add för att lära mig mer om dem. Kanske det är så att Pontus svårigheter kan bero på en diagnos eller så inte och för mig spelar det ingen roll. Det viktiga för mig är kunskapen och förslagen på hur man ska bemöta dessa personers svårigheter på bästa sätt.

Fick ett himla bra tips av den nya skolsystern om att läsa på om de positiva sidorna av diagnoserna och de flesta stämmer in så bra på sonen. Han är humoristisk, glad och social, omtänksam, charmig och fokuserad då det gäller.

Men den allra viktigaste upptäckten är att se att vi inte är dåliga föräldrar, att vi har gjort så mycket rätt trots allt.

 

Men jag gjorde en annan upptäckt när jag googlade runt, jag fann information om HSP personer. HSP är en förkortning av Highly Sensitive Person. På svenska används ofta ordet högkänslig. Högkänslighet är ett personlighetsdrag och ingen diagnos.

Jag har stött på HSP förut och känt igen mig själv så väl, men nu blev det så solklart för mig att det stämmer in så bra att även min fina Emma är det. Det är en fin egenskap att vara högkänslig men det är otroligt jobbigt då man inte har någon kunskap om att man har det, så nu ska jag försöka prata och informera Emma lite mer om vad det innebär för henne.

 

7 tecken på att du är högkänslig:

1. Du kan uppfattas som blyg Eftersom stora sammankomster med mycket folk kan göra dig utmattad har du en benägenhet att dra dig undan. Du ogillar att stå i centrum och detta kan upplevas som blyghet.

2. Du behöver vara ensam mycket När dina vänner går på krogen för att varva ner väljer du hellre att sitta hemma och återhämta dig. Du kanske vill njuta av musik, en god bok eller bara vila i stillhet utan en massa människor.

3. Du tål inte höga ljud Högt buller, skarpa sirener och höga tv- och musikvolymer är mycket obehagliga för dig. Du kan få huvudvärk och svårt att koncentrera dig.

4. Du är extra känslig för kritik Vad andra människor tycker och tänker är viktigt för dig och du är därför extra känslig för kritik. Eftersom du ofta tar åt dig personligen kan du bli mycket ledsen eller sårad för sådant som andra inte lägger någon vikt vid.

5. Du grubblar i ditt inre Att vara rationell och bara gå vidare efter starka händelser är inte ditt sätt. I stället grubblar du, analyserar och låter händelseförloppet spelas upp i ditt inre om och om igen.

6. Du känner av hur människor mår Du känner snabbt av en annan människas sinnesstämning och kan på nolltid avgöra om atmosfären i ett rum är harmonisk eller nedstämd. Du behöver inte ens interagera med folk för att tyda olika situationer.

7. Du påverkas av andras humör Folk som är arga, stressade eller nervösa får dig att må riktigt dåligt. Deras humör smittar av sig och kan få dig helt ur balans. Detta är ett av skälen till att du ibland behöver dra dig undan.

Fantastiska fördelar med att vara högkänslig:

• Du är kreativ och passionerad Det finns ett starkt samband mellan känslighet och kreativitet. Säkert uppskattar du konst, musik, dans, litteratur och skrivande. Du är mycket passionerad i ditt arbete och din fantasi ger utlopp för nya idéer och innovationer.
• Du lägger märke till detaljer Du märker snabbt nyanser som andra missar. Likaså är du bättre på att upptäcka fel och undvika misstag. Detta beror på att du behandlar information mer djupt och noggrant.
• Du lär fortare av dina misstag Dina reflektioner och funderingar ger dig lärdomar som du sedan bär med dig. Det gör att du kan höja dina prestationer och leverera ännu bättre resultat.
• Du har en stark magkänsla Din ofta starka intuition gör att du på ett omedvetet plan känner vad som är rätt. Detta kan liknas vid ett starkt sjätte sinne.
• Du har en stor inlevelseförmåga Din höga nivå av empati gör dig djupt rörd av andra människors känslor. Du är en mycket generös och hängiven person som ofta också är extra kärleksfull mot djur – och djuren dras till dig.
• Du är mycket samvetsgrann För dig är det viktigt att vara hänsynsfull och visa gott uppförande. I en fullsatt lokal är du mycket medveten om var du står och är noga med att du inte har tagit någon annans plats.
• Du är en god ledare Tvärtemot vad många kanske tror är högkänsliga personer ofta väldigt goda ledare. Du besitter många kvaliteter som utmärker ett gott ledarskap: emotionell medvetenhet, engagemang, rättvisetänk och stor kunskapsnivå.

 

Ni som har lust kan gå in och läsa mer här, här, här, här och här.

 

Viktiga upptäkter för mig blev att det är inte konstigt att jag har ett stort sömnbehov, att jag behöver ensamtid för återhämtning, varför jag behöver klippa bort alla tvättlappar som skaver och varför jag inte gillar allt för mycket hudberöring.

Varför jag mår så dåligt då någon är arg och varför stressade personer ger mig ångest, varför jag grubblar så mycket, varför jag trivs så bra med trädgårdsarbete, skogspromenader och varför jag inte alltid svarar på tilltal.

 

Kram.

 

 

 

 

 

Igår var vi till Täby centrum, mest för att barnen skulle få leka i deras lekrum, men lite picknick hade vi också.

 

Jag befinner mig i Gribbylund hos mina barnbarn. Flög med 19.25 planet från Skellefteå och inflygningen mot Arlanda skedde över Stockholm med dagsljus som fortfarande fanns kvar.

 

     

 

Under fredagen skolade jag in mig på att ta över föräldrarnas roll och följde med för att lämna barnen på förskolan och hälsa på personalen.

Barnens farmor bor också här och jag var inte orolig för att vi inte ska fixa det här när vi vinkade av Johanna och Erik i går afton. De åker till Paris på en weekend.

 

Vi fick en fin dag ute igår, även om det blåste rätt rejält emellanåt. All snö som kom på valborgsmässoafton har tinat bort och egentligen bara påskyndat isbarken att luckras upp.

Mina fågelfrösautomater var tomma och jag fyllde på dem.