Valborgsmässoafton
Började den här dagen med att måla kökstaket färdigt.
Jag behöver diciplinera mig till att slutföra takmålningen, göra färdigt vissa projekt, men idag var det för att distrahera mig och skingra tankarna.
Strax före middagen skjutsade jag två av mina tonåringar till Kåge för att Gymma.
Sen efter vår grillmiddag gick vi ut och tände en eld vid vår äldre grillring för att lillkille ville det. Grillade lite korv och surrade en liten stund med grannarna innan jag gick in och la lillkille och slog på TV4 för att titta på Masked Singer.
Hejdå april och välkommen maj månad, hoppas du kommer med mer ljus och värme på alla sätt och vis.
Kram.
Plock och vårstäd
Skingrar mina tankar med att plocka ordning i våra bråteshörn, sortera sockor i tvättstugan och fixat iordning på altanen, bara fönstertorkning kvar därute.
Märker att jag gillar att shoppa lite mer när jag är låg. Besökte Dollarstore igår när jag skjutsade ett barn och häromdagen blev det lite nya blommor som faktiskt piggar upp.
Kram.
Familjehemmens dag
Idag är det familjehemmens dag. En viktig dag för att uppmärksamma alla vardagshjältar där ute i vårt samhälle som tar emot och hjälper utsatta barn att få växa upp under trygga förhållanden.
Linda Larsson, avdelningschef på Individ- och familjeomsorgen medverkar i en film på Facebook idag där hon vill Tacka alla familjehem!
På frågan om vad som är särskilt viktigt i arbetet med att hjälpa barn som behöver extra stöd svarar Linda:
-Det handlar om att barn som inte längre kan bo kvar hemma ska få samma förutsättningar som alla andra barn å få utvecklas och växa upp under goda och trygga förhållanden. Där vi lixom är helt beroende av våra hjältar, alltså våra familjehem som vänder ut och in på sig själva för att det här mottagandet ska bli så bra som möjligt. Det är givetvis en svår situation för både familjen och barnet de tar emot.
Det finns så många fina och lyckliga berättelser att ta del av, de flesta barn "räddas" tack och lov och kommer ut i samhället som trygga välfungerande unga vuxna sen.
Men det finns tyvärr också fruktansvärda historier där det blivit mindre lyckliga slut för barnen.
Men jag är ändå övertygad om att förbättringsarbetet med att alla barn ska få samma förutsättningar fortsätter i landet Sverige.
Ett område som vi jourhem försökt trycka på lite extra om, är det här med rätt till avlastning när en barnplacering är särskilt krävande, vi har visserligen oftast rätt korta placeringar, men det kan behövas ändå. Jag tänker också att det kan behövas i början i ett familjehemsuppdrag, speciellt i de fall där barnet upptäcks ha särskilda behov.
Tyvärr är det inte ovanligt att barn påverkats på ett negativt sätt innan det placeras i ett familjehem och fungerar inte som ett barn som vuxit upp under mer normala förhållanden.
Olika trauman som behöver bearbetas är ganska vanligt.
Just nu har jag fått vetskap om en situation där ett barn förmodligen kommer att utsättas för ett nytt trauma och bli flyttat från ett optimalt familjehem just för att de bett om lite avlsatning.
Barnets behov har varit större än någon förstod, barnet har reagerat negativt på miljöombyte vilket gör det svårt att besöka vänner/familj.
Expert har sagt att barnet visar en begränsad kognitiv förmåga och säger att dess svårigheter kan bero på en kombination av det, en språkförsening samt det trauma barnet upplevt på grund av upprepade flyttar/uppbrott.
Avlastning kan se ut på så många olika sätt, allt från att få hjälp i hemmet några timmar till att få åka till en kontaktfamilj någon helg ibland.
Jag tycker det är vansinnigt att socialtjänsten väljer att flytta barnet från ett tryggt familjehem där det handlar om att orken tillfälligt tryter och familjehemmet ber om någon form av avlastning för att orka sig igenom en svår omställningsperiod.
Att utsätta det här barnet för ännu en flytt och för att lära känna och bli en del i ännu en ny familj kommer att få allvarliga konsekvenser för barnets anknytningsförmåga. Visst sjutton borde någon form av avlastning bli bättre för alla inblandade?
Familjehem växer inte på träd, de ska vi vara rädda om!
Kram.
En kanondag på fjället
Vi tog oss upp på fjället söder om Tjulån, igår söndag och hittade ett nytt (för oss), kanonfint ställe att må gott vid. Vi pimplade, stekte hamburgare och njöt av solen.
Mikael var den enda som fick napp, men jag var nöjd ändå.
Vi hade otur på vägen hem, men tur att det hände nästan hemma. Mikaels skoter gick sönder.
Jag och barnbarnen väntade kvar vid pulkan då Jörgen bogserade Mikaels skoter.
Kram.
Vara i nuet, sluta oroa sig för det som KAN hända
Mitt uppdrag/jobb har tagit mycket av min tid i anspråk, mail, möten, samtal och där emellan har jag faktiskt fått en hel del kvadratmeter tak målade.
Efter Leos och middagen igår bilade vi upp till Ammarnäs, tonåringarna blev kvar hemma och jag försöker släppa oro och tänker att det är deras förlust.
Ett smart val att bila inåt landet mot solen för bakom oss lämnade vi snöovädret som drabbat kusten.
Kram.
.
Lugn dag
Jag är lite trött i ryggslutet efter helgens aktiviteter. Jag är lite lemmen som jag sa och Pontus frågade direkt om vad det betyder?
Blev lite förvånad först, men det är ju ett ord från bondskan som hans generation sällan hör. Lemmen är väl då man har träningsvärk och har ont i sin kropp, det är i den betydelsen jag använder ordet i vart fall.
Men hörni. Nya positiva direktiv från Folkhälsomyndigheten har jag sånär missat. Snart kan vi få umgås med mormor och farmor igen. :)
Kram.
Du och jag, här och nu
In i det sista var inget bestämt, men det blev så att jag och lillkille rullade iväg till Ammarnäs efter mellis i fredags.
Vi stannade i Arvidsjaur för lillkille behövde gå på toa. Vi tog ett snabbt beslut om att köpa med oss pizza att äta i bilen.
Väl framme i Ammarnäs packade vi ur bilen, bytte om och lastade i slalomskidorna och körde sen upp till backen.för att åka.
Det blev några magiska åk i kvällssol, tänka sig att det är så ljust 19.15 på kvällen.
När lillkille somnat såg jag Masked singer innan jag också somnade.
Jag lät lillkille bestämma vad han ville göra så efter frukosten på lördag startade jag skotern och vi åkte iväg en stund.
När vi kom hem var det dax för lunch som blev hamburgare som jag stekte ute vid stugan.
Efter lunchen ville lillkille åka slalom. Det var jättefina förhållande i backen och vi åkte och åkte.
Till middag värmde jag upp pizzaresterna som vi såg framför hockeyn på TV och lillkille höll sig sen vaken fram till Lets dance.
Söndagen gjorde vi lite tvärtemot jämfört med lördagen. Vi startade med slalom.
När lillkille var färdig med slalomåkningen blev det mackjärnsmackor vid stugan.
Sen startade vi skotern, åkte till långflyttje och njöt av utsikten.
När vi kom tillbaka till stugan fick lillkille göra sin läxa, jag städade, sen kunde vi chilla en stund innan jag värmde upp medhavda rester till vår middag.
Jag är så glad att jag åkte upp till Ammarnäs den här helgen, så glad att jag tog lillkille med mig. Han får mig att utmana mig själv (starta skotern) och det är roligare att åka slalom om man gör det med någon än att åka själv.
Nu är jag påfylld med massa fina minnen och energi.
Kram.
Hålla igång
Jag jobbar just nu med att förhålla mig till vad jag känner. Låter flummigt, men ungefär så här...
För att inte grubbla för mycket håller jag mig sysselsatt. Har påbörjat att måla bort furun i Emmas krypin.
Började häromdagen och idag hann jag nästan färdigt med grundmålningen.
Idag har det varit sju plussgrader, solsken och nästan all snö som kom häromdagen har töat bort igen.
I gårdagens post fick vi brev utav ett Jehovas vittne. Kan de inte besöka oss så gäller visst snigelpost i dessa Coronatider.
Har skjutsat vår stjärna till stan och svängde förbi mina lyckopiller på hemvägen.
När jag kom hem blev jag glatt överaskad av att Jörgen bakat sockerkaka som jag fick använda till tårtbotten. Färga in marsipan fick jag också hjälp med.
Jag har således tillbringat kvällen med att lägga ihop en tårta och bakat kanelbullar.
Imorgon fyller maken år:)
Kram.
Låg
Jag vill inte, jag orkar inte, har inte lust men försöker hålla det inom mig så inte andra blir drabbade.
Försökt roa lilleman på förmiddagen då alla andra sov. Stekte plättar till lunch och serverade familjen.
Lockade med mig lillkille ut på en runda i längdåkningsspåret då jag såg i Drängsmarksgruppen att det skulle vara fina spår.
Kram.
Jag tycker det är svårt
Vi är hemma sedan igårkväll även jag och lillkille. Känner mig påfylld av allt fint jag får vara med om. Barn, barnbarn, sol, friskluft och lyckliga stunder som blir fina minnen. Livets vagn rullar lättare dessa dagar.
När vi skulle köra hem från isen så såg inte Mikael att jag inte fick mig iväg. Skotern betedde sig inte som den skulle och körde inte framåt när jag gasade.
En annan skoter på isen såg mitt dilemma och kom för att försöka hjälpa mig, men kunde inte lösa mitt problem heller.
Efter nästan en halvtimme kom Mikael tillbaka och när jag beskrev problemet så tryckte han nödstoppen tillrätta och skotern blev sig själv igen.
Idag har det varit en jobbig dag. Jag tycker det är svårt att vara en högkänslig människa när det gäller att handskas med plötsliga förändringar.
Rätt eller fel spelar inte så stor roll här, men det som spelar roll för mig är att jag bär känslan av att få smisk på fingrarna hela tiden för att jag gör fel utan att smiskaren förklarat vad den förväntar sig utav mig.
Jag har haft det där viktiga teamsmötet idag och tårarna trillar just på grund utav att mitt arbetssätt tillsammans med socialtjänsten fungerat så himla fint i sex år men inte riktigt längre gör det.
Jag jobbar dag och natt, dag ut och dag in, helg som vardag med att trygga/stötta barn och ungdomar som kommer till mig när livet är turbulent och kaos för dem. Vi vänder ut och in på oss själva i den här familjen för att få dessa barn och ungdomar att trivas hos oss. Jag sliter rätt hårt dygnet runt för en undersköterskelön isch och när det då ska petas i hur vi som familj ska planera och redovisa vad vi gör eller inte gör på helger, lov och våran fritid känns det tungt.
Jag har många tankar att sortera, många ekonomiska faktorer att förhålla mig till och räkna på, moraliska tankar och stora funderingar på vad vill jag?
Jag gillar att bo och verka i ett demokratiskt samhälle där alla har samma rättigheter och lika värde. Jag ogillar privatisering och betalar gärna skatt för att fördela pengarna så alla har rätt till samma skola, vård och omsorg.
Kram.
Stolt fiskare
Även idag har det stått pimpling på schemat. Jag älskar att pimpla och extra glad blir jag då det nappar. Jag fick första fisken idag.
Strax efter mitt napp fick Emma också upp en firre.
Jörgen fick rycka ut och förkorta lidandet på de "dansande" fiskarna som Rue uttrycker det.
Idag har vi haft sol, så underbart vackert allt blir då.
När vi kom hem bytte vi snabbt om till slalomskor och drog till backen till det som kan eventuellt bli säsongens sista åk.
Tyvärr var backen för isig för mina slitna artroshöfter och knäled, blev bara ett åk därför för mig. Pontus, lilleman och Jörgen åkte däremot flitigt fram tills liften stängde.
Till middag blev det hasselbackspotatis, kroketter och kött i olika sorter och kryddningar. Mikael stekte upp våra fem rödingar i mycket smör och salt, det fick vi också mumsa på.
Vid halv sju vinkade jag adjö till Jörgen och tonåringarna, jag och lilleman stannar ett dygn till.
Kram.
Rödingnapp och kanelbullar
Yippi, jag fick napp! En röding fastnade på min krok. Jörgen drog upp den första rödingen, jag den andra och vår stjärna den tredje.
Man är sen ju lagomt knäpp då man ställer sig och bakar bullar efter middagen. Trött, vindrufsig, men lycklig och jag tänker att min familj kommer att älska att få hembakta bullar.
Kram.
Sol i backen
Idag har jag mått bättre och vi har varit i slalombacken. Första halvan av tiden åkte jag med Rue.
Sen fick jag åka med de större barnen, jag har åkt och åkt, älskar att åka skidor.
Lagomt till middagen kom Mikael och Maria upp och när middagen var bortplockad gjorde jag sirapskakor.
Imorgon blir det pimpling och papporna städade upp spöna.
Kram.
Indisponibel med magkramper
Jag trodde fram till idag att jag kommit mig igenom klimakteriet och officiellt kunde kalla mig för tant. Vaknade i morse med rejäl mensvärk och ont i ryggen, fy vad jobbigt att inte fungera och att ha så ont!
Jörgen fick lov att rodda med barnen själv idag.
Det blev skoterutflykt, utelunch och slalom för dom medans jag knaprade värktabletter och lyssnade på ljudbok.
Det känns bättre nu så nya tag imorgon.
Kram.
Nattchaffis och äntligen här igen
Skärtorsdag, då åkte Jörgen upp med grabbarna till Ammarnäs. De har valt att köra skoter och tog sig en dag upp på fjället.
Natten till idag hämtade jag tjejerna i stan, är ingen nattmänniska, men ibland får man offra sig och vara nattchaffis.
Klockan tolv idag hämtade jag upp Rue i Kåge, som barnbarn längtat efter farmor och farmor längtat efter barnbarn och att få åka upp till Ammarnäs.
Nu är vi här och njuter:)
Barnen fick gå på skattjakt efter middagen. Jörgen hade grävt ner äggen och fixat karta, byggt upp storyn och förväntningarna med att han sett påskharen...
De små leker så fint, funkar klockrent ihop och har så kul tillsammans.
Jag har sytt och strukit gardiner, Jörgen har hängt upp tavlor, gardinskenor och fixat med att laga sopar och fixa med deras givna plats.
Imorgon blir det en dag i backen, hoppas att vädret inte ger regn...
Kram.
