mammatanten

Kände mig bekräftad

Älskade lilla familjen kom och besökte mig på eftermiddagen och de gjorde mig glad.

 

Fina älskade minifamilj vad ni berikar mitt liv!  Älskar Rue, älskar min son och hans hustru!

 

      

 

Älskar att ni ville spontanbesöka farmor när ni hade en halvtimme över, älskar alla mina barn gränslöst mycket, mina barnbarn minst lika mycket.

 

Efter lunch idag vände min matthet och jag kände mig som vanligt igen. Roligt att ni ser mina framsteg också...

 

Lunch blev gräddstuvad blomkål med varmrökt lax.

 

Kram.

 

 

Peppad men svag

Har de senaste dagarna känt av den höga förbränningen(ketos) i min kropp och känt mig svag med ilningar i ben och armar, den där känslan man kan känna då innan man domnar bort och sockerdricka uppstår.

Men min motivation är fortfarande hög och jag tänker fullfölja programmet.
Att natten blev kortare än planerat och min sömn uppbruten gör inte svaghetskänslan bättre heller, men det vänder väl.

 

Alla barn kom iväg med bussen idag och det är lugnt på den fronten i nuläget vilket känns så otroligt bra. Var på avlastningssamtal igår och fick bra feedback på hur bra vi jobbat för att nå dessa resultat.

 

Drömmer mig ändå bort och längtar efter någon slags minisemester och chans till återhämtning, funderar faktiskt på att åka iväg själv någonstans och tänker att jag är värd det.

 

 Vi får se vad framtiden har i sitt sköte..?

 

Kram.

 

Vi är olika och vi har olika förmågor

Privat får jag många frågor om hur mycket Jörgen är delaktig i mitt liv och i allt jag skriver om här på bloggen. Tänker att den frågan uppstår därför att jag inte nämner honom så mycket i bloggen och den  frågan tänkte jag nu försöka ge mig in på att förklara för er.

 

Som jag skrivit tidigare så är den här bloggen skriven utifrån min synvinkel, utifrån hur jag tänker, känner och vad jag upplever i min vardag. Det är svårt att inte utelämna andra personer och exponera dem allt för mycket som sen kan få negativa följder för de andra personerna som jag omger mig med. Vill inte såra någon avsiktligt eller så och det är hårfint många gånger...

Sen har vi det här med tolkningar, vi tolkar alltid saker olika för vi är olika och en del har tolkat in att Jörgen är frånvarande här på bloggen för att han inte är så delaktig i familjelivet, men det är en feltolkning.

 

Jörgen är anställd av Midsona AB och jobbar heltid utanför hemmet och är även borta någon eller några nätter i månaden.

I hemmet har Jörgen 100% ansvar för allt som har med pappersarbete att göra + alla samtal som ibland måste ringas för att ordna skottning, bankärenden, pension eller vad det nu kan vara. Allt det där avskyr jag att ta hand om sedan tiden jag var ensamstående fattig trebarnsmamma och levde under existensminimum på grund av en medtagen skuld från mitt tidigare äktenskap.

Jörgen är delaktig i hushållssysslorna och tar oftast hand om tvätten och disken samt vården av dessa maskiner, alla fordon vi äger och dess skötsel får han också eget ansvar för.

 

 

 

Vi är kontrakterad av Skellefteå kommun och har öppnat upp vårt hem för att ta emot jourplaceringar och jag är den som är hemma i det uppdraget, därför faller det sig naturligt att jag ansvarar för städning, matlagning och det blir även naturligast att jag roddar runt med allt som gäller barnen då också som utvecklingssamtal och andra möten.

Det här upplägget fungerar alldeles utmärkt för oss då vardagen rullar på i normalläge, men så är det ju inte alltid. Tänker att det finns väl ingen familj som har det problemfritt på alla fronter, alltid är det väl något problem som ska lösas?

 

 

Men jag ska erkänna att jag ibland känner frustration över att alltid vara "sist i ledet" av att få mina behov tillgodosedda, att min önskan är stark ibland av att någon satte mina behov före sina egna och ser mig då det är som kämpigast här i familjen.

Men vi är olika och vi har olika förmågor så är det bara.

 

Kram.

 

 

 

 

IKEA

Vi var på IKEA i lördags samtidigt som Ingvar Kamprad somnade in 91 år gammal. Jag älskar IKEA därav älskar jag väl Ingvar också!? Hursom så är det ett unikt, fantastisk företag den mannen har skapat. 

Vila i frid.

 

Nu är lånis rustad för att hyfsat i alla fall kunna laga mat, äta och sova i sitt första egna boende. Klara sig själv, minns så väl hur det var då jag hamnade i den situationen och skulle få ihop ett bord och stolar, kastruller och bestick med nästan inga pengar alls.

 

Vi tillbringade många timmar på IKEA och jag hittade ett bra lunchalternativ för att kunna hålla mig till min kostplan. Quinoasallad med kyckling som tillval.

 

Det är en fantastiskt härlig känsla att ständigt få minusresultat på vågen och måttbandet och den här veckan gick jag ner lite mer än det utlovade kilot, nämligen -1,3 kilo.

 

Resultatet efter tre veckor är alltså ett tapp på - 6,3 kilo. Heja mig!

 

Medans jag skjutsade lånis på två timmars helgjobb och lite mer shopping inför flytten, skottade Jörgen av taket på vårt hus från många kilon snö igår söndag.

 

Kanske, kanske lockade jag Johannas familj att komma då vi facetimade och jag visade all snö. De har gröna gräsmattor hemma hos sig och vill gärna komma och leka i snön.

 

Kram.

Maxad tidsplanering

Jag har haft ganska fullt upp i några dagar då jag varit uppbokad på olika möten, skjutsningar och hämtningar.

I går maxade jag verkligen min dag och hade inte många minuter över till att vila.

 

Väckaren ringde klockan fem, skjutsade lånis för att hitta första dagen på ny praktikplats nere i Skellefteåhamn.

Hann hem och hade då tio minuter på mig att fixa min frukost innan jag åkte till Kåge för att hämta Rue.

Men jag var supereffektiv i köket och mixade ihop min frukost och stekte den. Kesoplättar med bär som jag slevade i mig i bilen.

 

Halv nio hämtade jag snabbt upp ett papper på HC i Byske innan ett möte på skolan 8.40. Rue hängde med och skrattade högt då vi bar henne in i skolan, hon gillar att vara ute tygligen. =) 

Ett bra och tydligt möte där många frågetecken rätades ut och nu känner vi (Jag, Jörgen och Emma) oss tryggare på att Emma får rätt hjälp i skolan. Tydlighet är viktigt för alla barn, men särskilt viktigt för barn med någon svårighet eller diagnos.

 

Väl hemma igen blev det att röja i köket och leka med Rue, servera henne lunch och  lägga henne för vila i vagnen. Därefter åt jag min lunch, startade igång en köttgryta för att förbereda middagen och sen vilade jag med ljudbok i 20 min.

 

 

Vid ett kom min andra lånis hem och behövde hjälp med att starta en tvätt och ville sen socialisera en stund.

Kvart över ett vaknade Rue och efter lek, mellis och blöjbyte kom Maria och hämtade Rue precis när lånis skulle övningsköra sig till stan för teorikurs.

 

Kom hem igen strax efter fyra och skyndade mig med att starta igång att koka potatis till köttgrytan och tillaga min kalkonmiddag. Stöka bort middagen och skjutsa Emma till Byske för att sno om söderut direkt så vi skulle hinna till Nordanå innan 18.00

Föräldrar med döttrar som går i årskurs sju får en förhandsvisning av en pjäs som handlar om hälsa och mående. Senare i vår kommer eleverna att få se den här pjäsen på sin skola och man följer upp de känslor som pjäsen kan skapa genom att samtala med tjejerna på ett välplanerat väl genomtänkt sätt.

 

Klockan 22.00 sov jag djupt i min säng.

 

Idag har det varit lite lugnare men väcktes av väckaren fem även idag, men kunde somna om igen då jag pratat med lånisen.

 

Idag är det en stor dag för oss för nu har sonen fått sin diagnos och får börja med medicin som kan hjälpa honom att fokusera på skolarbetet hans sista termin i Byske.

Halv nio träffade vi läkare och sköterska för samtal, vikt och längd och nu ska vi prova medicin enligt en mall i tre månader.

 

 

När jag skjutsade tillbaka Pontus till skolan så besökte jag pappa efteråt. Lite översnöad och övergiven såg hela gravplatsen ut.

 

Jag plumsade mig fram och borstade bort lite snö, tände ett ljus till lyktan och "kände mig välkomnad" av pappa.

 

Nu sitter Jag vid min dator påbylsad med tjocksockor och fleecetröja, för i skrivande stund byts vår ytterdörr ut av min morbror Per som vi lejt till det.

 

 

Resultatet blev vi nöjda med.

 

Kram.

 

 

 

What to say

Ska vi prata om vädret? Mat? Barn? Eller ..

 

Det är svinkallt om vi ska prata väder, under - 20 grader! Brr!! Jag eldar och eldar.

 

Min kostplan fungerar utmärkt och jag äter den ena goda rätten efter den andre och massa grönt och nyttigt får jag också i mig.

 

     

 

Igår var vi och gratulerade Maria och då fuskade jag med en minibit ananaspaj till kaffet.

 

     

 

Livet är en balansgång och det är många saker som suger musten och energin av mig för tillfället, kostprogrammet känns därför som en bra trygg stöttepelare för mig och går otroligt bra att följa.

 

Nu ska jag iväg till stan och jobba, men först ska småfåglarna (och de stora) få påfyllning av mat.

 

 

Kram.

 

Resultat

Måndag och det känns mycket tufft och frustrerande att vara i min vardag för tillfället. Ett barn mår inte bra trots allt vi gör för att hen ska må bra.

Åkte enkom iväg igår kväll för att hämta hem skridskor till dagens idrottslektion. Hen ville att jag skulle göra det men idag står de kvar på hallgolvet.

Oron och maktlösheten att inte kunna hjälpa äter upp mig.

 

Ulrikas kickstartprogram har gett mig det resultat hon lovade...

 

Jag har gått ner exakt 5 kilo på två veckor och en hel del centimetrar på kroppen.

 

Resterande fyra veckor lovar hon - 1 kilo per vecka.

 

Kram.

Frukost

Inte helt enkelt att få ihop livspusslet alla dagar, speciellt då schemat ständigt förändras. Men vad gör man inte för de man älskar allra mest?

 

Åt min frukost halv tio idag och det efter en dag på 500 kalorier som dessutom både innehöll 5:2 fasta och16:8 fasta.

5:2 innebär att man fastar 2 dagar i veckan och det innebär max 500 kalorier den dagen. 16:8 fasta är då man inte äter något alls på 16 timmar.

 

Men det ger resultat och det känns bra i min kropp. Har inga problem med att prata vikt och kan upplysa er om att jag såg en siffra på över 85 kg innan jag gick med i Ulrika Davidssons kostprogram och på startdagens morgon vägde jag in mig på 84,5 kg.

Morgonvikten idag var första milstolpen för mig, nämligen att komma under 80 kg.

 

För ett år sedan då bilden här nedan togs var väl min vikt därikring den är idag.

 

Nu ska jag hoppa in i duschen och efter det fixa lunch, sopa av bilen och skjutsa/följa ena lånisen på ett möte.

 

Det har snöat massor av pudersnö i natt och det är galet fint ute. Ha en bra dag!

 

Kram.

 

 

Äntligen!

Halv åtta imorse rullade två stora fordon in på vår gård. Först storebror lyftkranen Havator och efter lillebror kranbilen.

 

De sammarbetade och kranbilen fraktade några balkar bl.a.

 

Efter vissa förberedelser så kom då det kritiska lyftet och det kändes spännande att se om ladan skulle falla ihop och det skulle bli ett plockepinn av den, men den höll!

 

Lyftkranen behövde sätta ner ladan på backen en gång och flytta kranen för att sen lyfta ladan till sin slutdestination.

 

Nu står den så fint på kullenområdet och det känns mycket bra.

 

Kram.

 

 

 

 

Jobb, lunch, middag och kväll

Skjutsat runt ena lånisen för att samla ihop viktiga papper som ska intyga olika saker, kommer att behövas på ett möte hos boendestöd inom kort. Första egna boendet ska snart inredas..

 

 

Hem och äta sen lunch som var rester från paprikasoppan med fänkål jag åt häromdagen.

 

Netflix på TV och sen tupplur i soffan innan jag lagade lax med grönsakswook till middag.

 

Hälsade på hos pappa en stund innan Emma hämtades i Byske. Satte i ett nytt ljus och småpratade med far.

 

 

Kram.

 

För lite sömn

Idag känner jag mig så ensambärande, så underskattad, så trött, trött på  att ingenting känns att fungera, trött på att vara otillräcklig,  trött på sjukdomar, trött på frånvaro, trött på att bära oro, trött på känslan av hopplöshet, trött på att jag är trött och trött på att jag känner mig så TRÖTT!

 

 

 

 

Förändra med tankens kraft

Härliga resultat på vågen och med mätningen. -3,2 kg på en vecka och en hel del minus i cm både här och där på kroppen.

Dagens frukost fick lika många kalorier som den skulle innehålla men keson hade surnat och fick ersättas med ägg.

 

Med en positiv inställning och även med hjälp av hur du tänker kan man göra stora förändringar i sitt liv.

Använd mer av din kraft och energi till egen förändring i ditt liv, än att lägga ner energi på att kritisera och försöka förändra någon annan och dess liv. Släpp och gå vidare - inte helt lätt, men med tankens kraft och en massa vilja kommer det att bli bra tillslut.

 

Kram. 

 

 

1 årskalas

Började min morgon med att dricka citroningefäravatten och sen tillverkade jag min frukost som idag var en grön smoothie.

 

Dekorerade sedan klart Rues födelsedagstårta.

 

Kalaset började klockan ett och vi anlände strax efter. Många paket fick hon.

 

 

Jag avstod från fikat och drack bara en kopp kaffe.

 

Födelsedagsbarnet mumsade med god aptit i sig fikat.

 

Efter kalaset åkte vi och handlade lite mat inför kommande vecka.

 

Min middag bestod av en köttfärs med tomatsallad.

 

Imorgon är det vägning och mätning. Ska bli spännande att se resultatet!

 

Kram.

Tänk att något som låter så enkelt kan vara så svårt

Dagens reflektion och självrannsakan handlar om mina tankar om föräldraskapet.

Ja jag har grubblat och funderat väldigt mycket de senaste dagarna och ja jag har känt mig ledsen och dränerad på energi.

 

Har reflekterat över det svåra med att skilja på sorg/ledsen - depression/ångest. Har också förstått att jag måste be om ursäkt ifall mitt skrivande här på bloggen och mitt sätt att fungera med att grubbla, analysera och reflektera, har fått dig att känna dig otillräcklig, för det har nämligen aldrig varit min avsikt. Förlåt!

 

 

"Nu pratar vi inte om lite skolleda och vanlig tonårströtthet. Det kan jag handskas med. Men när det är allvar? "Det är ju skolplikt serru".. "Försök ".. "Bit ihop"... Tomma ord för en deprimerad som verkligen vill bara vara hemma. Som verkligen kämpat men som inte orkar. Googlar på saken. Hur gör man? Ska man dra tonåringen i örat in i bilen och tvinga? Eller hota med att dator o mobil försvinner i tre år? Ska man muta med saker man inte har råd med eller för den delen HAR råd med ? Ska man böna, be eller pedagogiskt förklara vad livets mening är? Vad ska man fuckinghelvetesjävlaskit göra?!!??? 

Ibland känner jag mig så otillräcklig. Slut på idéer. Slut på motivation att ens försöka . Men jag måste ju. För vem ska annars hjälpa? Vem ska finnas där för de guldklimpar som jag värdesätter allra mest? Älskar högre än mitt eget liv?  Om inte jag!?

Om jag sviker. Inte orkar. Inte kan eller vill. Vem fan ska hålla huvudet över vattenytan för livets mening? "

 

Ovan är ord som jag själv hade kunnat skriva och har säkerligen även gjort det i någon annan version någon gång här på bloggen? Men just de här meningarna har jag hittat på en annan blogg.

 

Egentligen är svaret på ovan funderingar om föräldraskapet lika enkelt och självklart att svara på i teorin men i praktiken är det så svårt att genomföra och att inte hamna i den känslan av otillräcklighet.

 

Alla barn behöver kärlek, bekräftelse, tid tillsammans, beröring och gåvor och det är jag övertygad om att den här bloggaren och vi flesta föräldrar ger våra barn.

 

För oss har det fungerat hyfsat (efter minst två års kamp!!) med att förbereda barnen på vad för regler som ska gälla och varför. Vi har varit tydliga med vad vi förväntar oss av barnen och vad konsekvenserna blir ifall det inte hålls. Jag väljer att använda ordet konsekvenser och inte hot, för hot det är när man ger konsekvens utan förberedelse.

Ingen skola = ingen skärmtid den dagen.

Det är min fulla övertygelse att vi behöver hjälpa våra barn och ungdomar att vara noga med att inte rucka på vår kroppsklocka allt för mycket genom att vända på dygnet helt och hållet på helger eller lov. 

 

Som sagt det är enkelt i teorin men i praktiken med dagens tonåringar är det svårt att konkurera med "skärmen" som är tonåringars "liv". (I natt kände jag och Jörgen oss misslyckade).

Tid tillsammans blir lätt bara en snabbis vid matbordet.

Kärlek är så svårt att få ge då vi ses allt för sällan.

Beröring sker lätt endast vid en snabb hejdåkram någon gång då och då.

 

Ser också nästan en trend bland främst tonårstjejer att de försöker få bekräftelse genom en slags konkurens om vem som mår sämst? Det har blivit vanligare och vanligare att man skär sig och mår allmänt dåligt.

Träng er på och kryp upp till dom där i sängen emellanåt och försök få se vad de gör när de är gömda där bakom skärmen, eller bara ligg där bredvid dom så kommer det att ske små positiva förändringar med tiden.

 

Det är svårt men inte omöjligt och de flesta föräldrar kämpar med att skapa tillfällen så de får så mycket tid tillsammans med sina barn som är möjligt för att kunna umgås, lyssna på dem och försiktigt guida dem till att bli starka, trygga, fina vuxna individer.

 

Nu ska jag ta itu med tårttillverkning för imorgon ska vi på ettårskalas. Lily Rue Lidman tänka sig att det redan är ett år sen du föddes?

 

 

Hittade en jättesöt mintgrön kanin som har samma päls som Rues snuttemysfiltar. Kanske blir den också en myssnutte?

 

Jag har följt mitt kostschema till punkt och pricka och ikväll får vi även dricka lite vin. Dagens middag blev en laxgryta.

 

Var lite skeptisk till två ingredienser nämligen räkorna och den färska spenaten, men det hade jag inte behövt vara, allt var supergott.

 

Kram.

 

 

 

 

 

 

 

Känslor

God morgon eller jag hoppas att er morgon är god. Har just avslutat min frukost efter någon några knappa timmars sömn.

 

Tyvärr blev det väldigt upprörda känslor här ikväll och i natt då internet drogs ur och det blev en dominoeffekt av dålig stämning och dåligt mående. Trodde att allt var lugnt då jag kom mig i säng vid halv två men insåg att så var det inte när jag väcktes av gråt och upprörda röster vid fyra.

Kunde inte somna om efter det men ska försöka slumra in en stund nu.

 

Kram.

De sista resterna av julen

Nu har kylan tagit ett grepp om Norrland och i afton var det drygt -20 grader. Kallt men krispigt vackert och det blev lite roligare att byta bort julgardinerna i köket då jag kunde njuta av ljuset, krispet och den blå himmelen.

 

Hittade nya gardiner till stora fönstret häromdagen på Coop.

 

Det är nästan en vecka sedan jag plockade ihop julen men det blev först idag jag bar ut allt i förrådet. Skönt att få lite ordning här hemma för en liten f.d. lånis kommer och hälsar på en stund imorgon.

 

Även idag flöt allt på bra här på morgonen och hyfsat glada barn gick till skolbussen. Älskar varje sådan dag.

 

Mitt kostschema har flutit på bra idag. Till frukost åt jag omelett, till lunch spenatsoppa och till middag kebabspett och wokade grönsaker.

 

Det är lättlagade recept som är supergoda. Mycket smak och bra kombinationer, för mig ett mycket lyckat internetköp.

 

 

Kram.

 

 

Skolstart

Förberedelserna inför skolstarten och tydlighet om läggtider och när internet kommer att dras ur gav 100% resultat i morse och alla barn kom iväg till bussen utan stress.

Första gången på evigheter som skolstart efter lov har gått så smärtfritt!

 

Vad är det som gäller då? Jo Emma lämnar telefon och dator till oss redan halv tio för det har hon insett att hon behöver om hon ska orka en hel skolvecka.

För övriga barn ska speldator stängas ner senast klockan tio och då ska man helst vara klar med ev. kvällsfika, borstning av tänder och så vidare. Internet dras ut senast vid midnatt eller då den sist vakne vuxna går och lägger sig.

På helgerna är allt förskjutet med två timmar framåt..

 

Jag känner mig också fortsatt peppad och är helnöjd över att jag anmälde mig till den här Kickstartskursen, känner mig inte ett dugg hungrig. Dagens Ratatouille smakade inte squash, blomkål, aubergine eller champinjoner utan snarare som en god köttfärssås.

 

 

Kram.

 

Trettio år och hälsosamma framsteg

Grattis fina älskade dotter, grattis mammas lilla (stora) hjärta! Tänka sig att det har gått 30 år sedan jag med blod, svett och tårar födde dig efter över ett dygns kämpande.

Fina, vackra, älskade Johanna du gav mitt liv en mening. Det har inte alltid varit lätt och jag har inte alltid varit en bra mamma, men utifrån de förutsättningar som har funnits har vi lyckats och du har blivit en fantastisk fin, unik, omtänksam och kärleksfull människa. <3<3<3 Älskar dig oändligt!

 

Ni som känner mig väl vet att jag under en tid har känt att jag tappat kontrollen på vad som är bra för mig att äta. Att jag har helt tappat känslan av vilken mängd mat, sorts mat och hur ofta jag behöver äta.

Men nu har jag kommit på ett sätt, jag anmälde mig till Ulrika Davidssons kickstartskurs som startade igår.

I sex veckor kommer Ulrika att guida mig och 59 medlemmar i en sluten grupp på Facebook.

Allt ingår! Kostplan, recept, handlingslistor och massa peppning, information och tips minst tre gånger per dag i Facebookgruppen.

 

Ulrikas kurs baserar sig på lågkolhydrat kost och fasta enligt 5:2 och 16:8 metoden. Startade som sagt var med det här igår och känner ingen hunger, men jag känner mig så mycket piggare redan.

     

 

Ovan ser ni min lunch och middag från igår och min frukost som jag åt idag.

Varje morgon startas med ett stort vattenglas som jag pressar ner citron i och river även ner 1 tsk ingefära som ska starta igång kroppens förbränning och minska hunger.

 

Det här kommer att bli så bra för mig. Min målbild är en piggare, lättare och mer energifull mammatant.

 

Kram.

 

Det är tröttsamt för alla

Jag tror att det är viktigt för oss alla att reflektera över olika saker med jämna mellanrum. Nu så här efter nyår reflekteras det särskilt ofta och mycket på olika bloggar.

 

Jag gillar Retorikern Elaine Eksvärd som ofta reflekterar och bjuder på sig själv och det hon varit med om i sitt liv och här delade hon sina tankar om ett av alla sina val och mål i sin livets resa.

 

Eller som min kusin som på ett så härligt sätt, öppet och frispråkigt förmedlar sina tankar om att vara ensamstående mamma just här, men lika bra här.

 

Jag tankar kraft från starka kvinnor, mammor, pappor, bloggare, men främst överlever jag just därför att jag ständigt reflekterar över mina göranden och andras göranden och tar lärdom av det de förmedlar.

 

 

Just nu jobbar mina tankar med hur i hellskotta jag ska få min "onghög" att bara sluta argumentera med mig då jag vill deras bästa genom att dra riktlinjer om sömn, mat och skärmtid och det allra viktigaste TID TILLSAMMANS!!

Lov och förändrade sovvanor är något som särskilt ställer till det i en familj för alla inblandade då någon med diagnos finns..

 

Nedan text skriven av person med diagnos..

Även om alla adhd (eller add, eller aspie)-personer är olika, så finns det några grejer vi nästan alltid har gemensamt. Rastlösheten, känslostormarna, känslan av att inte passa in hur man än försöker, kicksökandet, koncentrationssvårigheterna, behovet av mer stimulans än de flesta andra… Och: att vara jävligt trötta på att samhället överlag fortfarande är så okunnigt och intolerant. Näsan 10 % av befolkningen tros ha någon slags neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ändå får vi ständigt höra att vi ”borde skärpa oss”. Att de här diagnoserna egentligen inte finns utan bara är en ”trend” …

 

Barn kan ha det jobbigt och att det är vår uppgift som vuxen och förälder att guida fram och lära våra barn att hantera dessa känslor som uppstår är så viktigt att komma ihåg. Det är sällan barnets fel att det blir fel, det är oftare hos oss vuxna det brister.

Sen tror jag inte att barn generellt far illa om vi vuxna ibland inte orkar eller att vi brister i omdöme någon enstaka gång, det är bara mänskligt.

 

I dag har Johannas familj åkt hem, jag åkte med dem ut till flyget på förmiddagen. Jag satt i baksätet mellan Elton och Alma och vi småpratade.

 

 

Elton ville inte åka hem berättade han för mig. Elton är en känslig kille och jag vet att han sa så till mig mycket mer för min skull än att han faktiskt kände så. Omtänksam och fin kille.

 

Alma är en tuffare typ och har mycket egen vilja. Älskade små hjärtegryn.

 

Egentligen var det meningen att Lisa skulle skjutsa ut familjen Andersson till flyget men hon har hög feber och blir kvar hos oss för lite mer mammaomsorg och förhoppning om snar tillfrisknad.

 

"En människa som mår bra har aldrig behov av att attackera eller förlöjliga en annan människa."

 

Ta hand om er, jag ska jobba på att ta hand om mig själv det här året.

 

Kram.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har loggat ut, men ibland är jag aktiv..

Det är så skönt att jag beslutade mig för att logga ut från Facebook, men jag saknar det sociala som finns där, jag saknar att gratulera dig som fyller år och trycka på gilla knappen då du delar dina fina livshändelser, men jag saknar inte meningslösa citat och inom mig känslan av att ha missat att ge en gillahälsning till dig...

 

Men jag har tagit ett beslut och gått med i något som kommer att få mig och min kropp att må bättre och det jag anmält mig till samlas på Facebook som en sluten grupp och därför behöver jag vara inloggad emellanåt..

Så förlåt ifall du tar illa upp och ser mig som aktiv smygkikare, för det är jag inte, har i alla fall inte för avsikt att vara i vart fall;)

 

Älskar att få vara mormor och farmor och ha huset fullt av min familj, men lite skönt var det att ha några timmar ledigt i kväll för turbostädning av golv och toaletter.

 

 

Älskar den här bilden på mina barnbarn som jag tog imorse som föregicks av dessa två då Alma ville ha kex istället för macka...

 

Kram.

En sista toutch vid 2017 och fullt ös in i 2018

Nu har vi rullat in i ett nytt år och jag njuter av att umgås med min stora familj.

 

Vi firade in nyåret familjärt och var 11 stycken runt matbordet. Vi hjälptes åt med komponerandet av nyårsmenyn och fick ihop fyra olika förrätter;) Jalapenjocrustader, laxtårta, chevrekex och minispett med korv och köttbullar.

 

Till huvudrätt blev det en form av Kottletter i ugn med potatisbakelser.

 

Till efterrätt serverade vi klassikern Aftereightpäron med glass och diverse andra tillbehör.

 

Försökte styra ihop något nyårskort, blev dock utan de små...

 

De här första tre dagarna på nya året har vi umgåtts, lekt ute och inne och bara varit. Till middag blir det storkok och sittplatserna är för få, men vad gör väl det? Finns det hjärterum finns det stjärterum också.

 

 

 

Kram.