mammatanten

Vår lillkille har diagnosen Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagen med honom är ofta utmanande och kräver att man har tålamod i stora portioner.

Främst eftersom varje mening, uppmaning eller påstående från oss andra alltid får svaret Va?, Varför? eller Nej!

 

Det behövs således alltid många tydliga förklaringar som dessutom behöver upprepas om och om igen.

Varje rolig händelse han ser eller hör behöver han få berätta om för mig och sen för Jörgen även om vi är i samma rum och ser, hör och upplever samma roliga händelse.

Vår resa med lillkille berikar oss och han lär oss mycket på vägen.

 

Jag läser ofta på och uppgraderar mig om IF diagnoser för att förstå och kunna vara en så bra "mamma" som möjligt för vår prins.

Nedan är en generell beskrivning av hur barn med IF kan ha det.

Vilka är svårigheterna?

Lärande och tänkande

Att lära sig läsa, skriva, räkna och förstå tid och hantera pengar är en utmaning med IF. Det tar också längre tid att lära sig teoretiska färdigheter. Hur mycket man klarar av att lära sig beror på graden av funktionsnedsättning. Personer med IF har en nedsatt förmåga att tänka abstrakt och kunna planera, prioritera, komma ihåg (korttidsminne) samt tänka om.

Relationer och kommunikation

Personer med IF kan ha svårt i kontakten med andra människor på olika sätt. För någon med lindrig IF kan det vara svårt att uppfatta sociala signaler rätt och det kan finnas risk för att bli socialt isolerad eller manipulerad. Ett begränsat ordförråd är också vanligare. För en person med svårare IF kan det talade språket vara begränsat till ljud eller enstaka ord. I stället sker kommunikationen med hjälp av tecken och bildstöd.

Klara vardagen

Hur självständig man är i vardagen beror på svårighetsgraden av IF. En person med lindrig IF kan ofta ta hand om sin personliga hygien och egenvård. Man kanske också klarar av att handla mat, åka kollektivtrafik och att sköta hushållet självständigt. Nya uppgifter eller problem kan orsaka stress och det krävs stöd vid mer komplexa uppgifter, som att sköta kontakten med myndigheter eller ta hand om sin ekonomi.

Ju svårare IF, desto mer stöd och övning krävs det för att vardagen ska fungera. Personer som har svårare IF är helt beroende av livslångt stöd i allt praktiskt.

Hur påverkas barn, ungdomar och vuxna?

Barn

Ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan uttrycka sig annorlunda, mer direkt eller långsammare än andra barn. Barnet behöver ofta konkreta upplevelser för att förstå och särskild träning för att lära sig en del saker. Dessutom behövs extra mycket stöd från de vuxna runt barnet.

Ett barn med lindrig IF kan utvecklas på ett liknande sätt som andra barn inom områden som rörelseförmåga, tankeförmåga, språk, samt att utrycka känslor och sociala färdigheter. Utvecklingen är dock långsammare och når inte lika långt som hos andra barn.

För barn som har en medelsvår, svår eller mycket svår intellektuell funktionsnedsättning märks den vanligen redan under spädbarnsåren och påverkar hela utvecklingen. Det är relativt vanligt att dessa barn även har en rörelsenedsättning.

Tonåren

Tonåren är en omvälvande tid med frigörelse från föräldrarna och ökad självständighet. Att ha IF kan dessutom vara förknippat med att man skäms och vill låtsas som att man hänger med, trots att man inte gör det.

– Få saker är så skambelagda som att ha intellektuell funktionsnedsättning, att behöva hjälp och inte förstå är ingenting som värderas högt i vårt samhälle. Särskilt unga med lindrig IF kan mörka sin diagnos, vilket kan innebära att risken ökar för att de blir utnyttjade och lurade, konstaterar psykologen Magnus Ivarsson.

Skolan

Alla barn med IF har rätt att få särskilt stöd under sin skolgång.
I förskolan deltar de flesta barn i en vanlig barngrupp och kan få stöd av en resursperson. 

Ju äldre barnet blir desto tydligare märks dock skillnaden. Grundsärskolan är anpassad till elever som inte når upp till kunskapskraven i grundskolan på grund av intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada.  

Det finns en gymnasiesärskola i fyra år som erbjuder möjligheter till olika inriktningar som anpassas efter barnens möjligheter och önskemål.

Vuxna

Behovet av stöd ser olika ut beroende på graden av IF. Vuxna med lindrig IF klarar mycket själva medan andra behöver mer stöd. Många med lindrig IF har egen bostad med insatser från till exempel boendestödjare och hjälpmedel. Vuxna med svårare IF bor däremot oftast i en gruppbostad där det finns personal som kan ge stöd hela tiden.

Sysselsättning och arbete

Att ha en meningsfull tillvaro en viktig del av livet och som skapar självkänsla. Kommunen är ansvarig för en sysselsättning som är anpassad efter intresse, förmåga och kunskaper. En del med intellektuell funktionsnedsättning deltar i en daglig verksamhet, andra är anställda med lönebidrag.

Vad kommunerna erbjuder för sysselsättning för äldre med IF kan variera runt om i landet. I en del kommuner gäller rätten till daglig verksamhet fram till och med 67 års ålder, för att sedan upphöra. Andra kommuner låter äldre med IF fortsätta med sin dagliga verksamhet. Det finns verksamheter som anpassas efter de äldres gradvis försämrade förmågor, med till exempel daglig verksamhet på ”deltid”. 

 

 

Annat jag pysslat på med idag är att göra allt för att jourlilltjej ska ha det så bra som möjligt.

Vi har lekt ute efter lunch. Med gemensamma krafter drog vi in soptunnorna. Sen har jag brännt ogräs och jourtösen har lekt med den stora bollen, vatten från stupröret, hoppat studsmatta och lekt i uteköket.