Det enkla kan ibland vara det svåra
Jag är inte på topp just nu, rätt så sliten faktiskt. Rätt så trött och påverkad av massa yttre faktorer som till exempel det pissiga vädret som varit, segdragna förkylningar som rullat i familjen som ruckat på rutiner och ork att hjälpas åt och därmed snedvriden arbetsbelastning med vardagssysslor. En otäck orosanmälan som kom in, kollades upp och tack och lov inte behövdes gå vidare med sög också mycket energi.
Jag har med åren insett att det som får mig att må bra är att ge, ge tid och uppmärksamhet till andra, ställa upp och lyssna, skjutsa och finnas där.
Det som får mig att må sämre just nu är att jag inte riktigt orkar ge i samma utsträckning då jag inte får någon respons på det jag ger. Alla mina närmaste har nog med sitt och jag vill inte vara den som skriker ut: Jag då?
Det gör mig ledsen och trött i dubbel bemärkelse att jag vet vad som behövs, men fömår mig inte att lägga fokus på det jag inte kan påverka och släpper in fel tankar i huvudet.
Tänk att något som är så enkelt kan vara så svårt.
Jag har följt Emma till BUP idag och hon fick svar på sin fråga om eventuell diagnos. Svaret blev fint och uttömmande, det märks att de har fått en bra och överskådlig bild av henne.
Bedömningen blev att hon inte har ADD även om man ser att väldigt många liknelser finns.
Det kom också fram att det hade varit önskvärt med att ha fått in material/bedömningar från tiden i grundskolan då frånvaron och besvären var större. Nu har ju min tös hunnit hitta strategier och bra rutiner för att få sin vardag att fungera så bra som möjligt.
Nu ska jag försöka fokusera på rätt saker igen. Vill inte att det bara ska vara mörker här inne på min blogg.
Jag ser fram emot en helg i Ammarnäs och det verkar som om hela familjen vill med upp den här gången.
Kram.
Kommentarer
Trackback
