mammatanten

 

Natten mot torsdag fick jag en påringning av beredskapen/soc.jouren där vid 00.30.

De hade panik om att hitta en sängplats till en mamma med ett litet barn. Alla hotellrum var uppbokade och jag tänker oftast snabbt och tänkte högt i telefonen om att jag har ju en bädd uppe i hallen men inga dörrar att stänga, men i och för sig kan de ju ta vårt sovrum...

 

När jag lade på telefonluren tänkte jag "alltså varför sa jag inte bara nej?" Har ju ingen plats egentligen? Men jag och Jörgen kände ändå att "nu kör vi" och hjälptes snabbt åt att renbädda och fixa med mottagandet.

Klockan halv tre somnade jag om igen.

 

Sju på morgonen var vi igång igen allihopa, frukost om vartannat, jag skjutsade först vår stjärna till Kåge och sen vår Emma till Byske. 

Mamman, lilltösen och jag väntade tålmodigt på att socialen skulle höra av sig och tillslut gjorde de det.

Blev inte som det var tänkt först att socialen fick hjälp med en övernattning och sen hämtade upp....

 

Det slutade med att jag hängde med mamman och barnet hela dagen för att vara behjälplig då barnet inte kunde vara med i vissa situationer som är olämpliga för de små liven.

Jörgen fick rodda med allt här hemma.

Klockan tio på kvällen var mitt uppdrag äntligen slutfört genom att jag lämnade denna fantastiskt fina mamman och hennes lilla dotter där man nu hittat ett övernattningsrum.

 

Igårkväll kunde jag stanna upp och sitta ute en stund. Älskar vår trädgård!