mammatanten

Vi hade tjejkväll/junta igår och jag är så glad över att vi efter några års uppehåll har fått igång den igen. Jag är så glad över dessa fina vänner och inser vad små problemen blir då man får prata om dem.

 

Emma har varit hemma från skolan den här veckan och jag blev livrädd att vi skulle backa tillbaka till hur det var i femman, men vi hittade nog ett sätt att ta oss ur hemmasittandet tror jag. Vi har haft lite problem med att prata med varandra då jag blir så frustrerad när hon inte kliver upp och Emma i sin tur känner sig "fel" och blir tyst då jag använder det röstläget. Men nu i går kom Emma med den geniala lösningen att skriva sms till mig och vi skrev och skrev och skrev...

 

Det är ju så att min största svaghet som person är att jag har väldigt svårt för att handskas med att man bara ger upp liksom..? Själv är jag en "bit ihop" människa och då blir det så svårt för mig då beteendet hos den andra personen ser ut den inte ens försöker.... jag blir väldigt irriterad och frustrerad över konsekvenserna av att "inte orka" t.ex. kliva upp på morgonen, gå till skolan.. helt enkelt att inte våra vardagsrutiner någonsin fungerar.

Men min frustration får bara Emma att låsa sig och det blir så många missförstånd då vi talar "face to face" som hon uttryckte sig.

 

Så igår då jag och Emma sms klart med varandra lämnade vi det ämnet bakom oss utan att lova något om ämnet gå till skolan eller inte och åkte på shoppingrunda till stan.

Emma fick en ny vinterskidjacka och nya täckbyxor, några långärmade baströjor och lite underkläder.

 

I morse gick hon till skolan igen precis som om ingenting hänt och nu håller jag tummarna om att vi vurpat klart.

 

Positivt och lite "fan också" är att vi kommer att få igen en slant på försäkringen från vår resa. Länsförsäkringar kompenserar en med 1.000 kronor per sjukdag och det gäller alla som är skrivna på försäkringsadressen, alltså en tusenlapp för mig, en för Jörgen, en för Pontus och en för Emma. De godkände tre sjukdagar för Emma, vilket blir tre gånger fyra tusen...

Försäkringsbolaget väljer att se lappen som doktorn skrev till Emma om hur hon skulle ta medicinerna som ett kvitto.