mammatanten

Jag tror inte jag brukar känna mig låg den här årstiden, men just nu känns inget särskilt roligt.

Allt sker automatiskt, jag tvättar, städar, berömmer, tröstar, uppmärksammar, lagar mat, handlar, plockar efter andra, bäddar, fixar och håller ställningarna.

Jag gillar att ta hand om och fixa det bra för mina barn men det är klart att det tar energi att ge och ge, det tar energi då tonåringen har sina utbrott, det tar energi då man får höra det man missat eller glömt... 

 

Lite påfyllning får man dock då lillkille kiknar av skratt då man busar med honom, Emmas kramar och "jag älskar dig" mamma, "tack mamma" från surmulne tonårsgrabben emellanåt eller hur glad stora lånekillen blev igår då han fick vara på "fest".

Jag behöver bli bekräftad, annars känner jag mig tom.

 

Jag har fått till en promenad på eftermiddagen och det ska väl också ge lite energipåfyllnad, försöker också äta mindre portioner, men mycket mer grönsaker. Jag är superdålig på att äta frukt och grönsaker. Sallad, tomat och gurka tillför liksom inte så mycket och det är väl som mest det jag äter.