vilodagen

Alla sov vi länge idag. Sen kurade jag i soffan med en filt och en bok ett tag innan jag åkte till pappa en sväng.

Pappa mår ganska hyfsat för tillfället förutom att något har smullit för i örat så han inte hör så mycket. Om en vecka ska han ner till Onkologen igen för provtagning och ny medicin.
Träffade också Ossie givetvis och jag tror minsann han blir vitare och vitare runt nosen för varje gång vi ses. Reumatism lider han också av, tolv år gammal som han är.
Men dom är så glada att dom har varandra, Ossie och pappa.



Vårt liv är en ständigt pågående resa, från födseln till döden.
Landskapet förändras, människorna omkring oss förändras och behoven ser olika ut, men tåget går vidare.
Livet är tåget, inte stationerna.
Aleph, Paulo Coelho



Kram.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0