Jobbigt!?

När man känner sig som en trotsig treåring i huvudet....Då mår man inte så bra väl?
Jag kan argumentera med mig själv och jag förstår så väl fakta och sanningen....

Men hur kul är det då man känner sig som den där gråtande, skrikande och slingrande treåringen??
Jag vill verkligen inte! Jag vill inte! Jag vill inte! Jag vill inte!.....

Men vad hjälper det? Livet tuggar på ändå....

Så gilla livet!! Det är det bästa.......



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0