En klapp på axeln till mig själv
Kände mig stolt imorse då jag kunde vara tålmodig och lugn med de trötta tonåringarna. Sonen blev bara tio minuter sen trots att han steg upp allt annat än då han skulle. Jag och lillan hann ut i bilen först, sonen kom bara en minut efter. ;)
Vacker soluppgång och färgglad himmel längs med E4 som jag bad Pontus fota åt mig.
Lämnade av lillan på sin förskola först efter jag lämnat av sonen.
Åkte hem och hann dricka en kopp kaffe innan dottern skjutsades till skolan.
Hälsade på pappa och tände ljus. Saknar honom<3
Kram.
Kommentarer
Trackback
