Ensamt

På förmiddagen gick jag och småttingarna ut i skogen en sväng för att plocka in lite mossa och annan rekvisita för att kunna pyssla ihop lite fint inför adventspyntandet.
 
 
Försöker vara i nuet och gilla läget, men om sanningen ska fram så är jag så trött på att vara så ensam.
Under en längre tid nu har sjukdom, stress och Ammarnäsbygget gjort att jag är ensam vuxen som oftast roddar med allt och det har börjat tära på mig.
 
 
Jag saknar ett "vi", ett vi som planerar veckan tillsammans, ett vi som står stadigt tillsammans, ett vi som lever ett liv som vi vill ha, ett liv som vi tillsammans skapar och formar....
Är så trött på att alla är så trötta och klagar hela tiden! Vad vinner man på att klaga? Just do it, liksom...
 
Jag hade egentid i går, den första på väääldigt lääänge, den var inte gratis och självklar, jag behövde liksom skapa den och påminna andra om att inte bara planera sin egen tid....
Hursom så tillbringade jag min egentid på stan med ögonshopping på ÖB, Rusta, Blomsterslottet, Jysk osv.., biblioteksbesök och faktiskt lite inköp också.
Köpte sprayfärg på Clas Olsson, en fin mörkröd färg för det har lillkille önskat sig som kontrast eller accentfärg till sitt nya rum.
Antracitgrå eller svart blir det på möblerna, men rött, gult och kanske lite blått kommer också att finnas med. Gillar att pyssla på med förberedelserna och vill till IKEA rätt så snart.
 
Efter skogen målade jag en minibyrå från IKEA som jag redan hade här hemma.
 
 
Skjutsade sen Emma till stan via Byske och upphämtning av kompis. I stan köpte jag fler ljus på Jacks, fler ljus som passar i glashjärtat hos pappa.
Hittade även fina smajlismuggar som kommer att passa perfekt till lillkilles rum att ha tuschpennor, sax och övriga pennor i.
Vi avrundade vår tur till stan med att inhandla lördagsgodis.
 
Resultatet av dagens pyssel och inköp blev så här...
 
 
Efter middag, dusch, kvällsmys och bollibompa åkte jag och småttingarna till Byske för att hämta hem Emma. Månljuset är magiskt i den kalla klara natten.
 
 
Vi körde ändå in till pappas sten på kyrkogården och tände i lyktorna.
 
 
Det är så fint med alla lyktor som brinner.
 
Jag gillar programmet Så mycket bättre och ikväll då jag ensamt satt framför TVn fick Linneas framträdande mig att gråta. Hennes låtval påminner om min egen känsla av att vara så mycket ensam..
 
I Ammarnäs reglas det för fullt för att kunna dra elen snart och sen ska innertak och väggpaneler spikas upp.
 
 
Kram.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0