Det är tröttsamt för alla
Jag tror att det är viktigt för oss alla att reflektera över olika saker med jämna mellanrum. Nu så här efter nyår reflekteras det särskilt ofta och mycket på olika bloggar.
Jag gillar Retorikern Elaine Eksvärd som ofta reflekterar och bjuder på sig själv och det hon varit med om i sitt liv och här delade hon sina tankar om ett av alla sina val och mål i sin livets resa.
Eller som min kusin som på ett så härligt sätt, öppet och frispråkigt förmedlar sina tankar om att vara ensamstående mamma just här, men lika bra här.
Jag tankar kraft från starka kvinnor, mammor, pappor, bloggare, men främst överlever jag just därför att jag ständigt reflekterar över mina göranden och andras göranden och tar lärdom av det de förmedlar.
Just nu jobbar mina tankar med hur i hellskotta jag ska få min "onghög" att bara sluta argumentera med mig då jag vill deras bästa genom att dra riktlinjer om sömn, mat och skärmtid och det allra viktigaste TID TILLSAMMANS!!
Lov och förändrade sovvanor är något som särskilt ställer till det i en familj för alla inblandade då någon med diagnos finns..
Nedan text skriven av person med diagnos..
Även om alla adhd (eller add, eller aspie)-personer är olika, så finns det några grejer vi nästan alltid har gemensamt. Rastlösheten, känslostormarna, känslan av att inte passa in hur man än försöker, kicksökandet, koncentrationssvårigheterna, behovet av mer stimulans än de flesta andra… Och: att vara jävligt trötta på att samhället överlag fortfarande är så okunnigt och intolerant. Näsan 10 % av befolkningen tros ha någon slags neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ändå får vi ständigt höra att vi ”borde skärpa oss”. Att de här diagnoserna egentligen inte finns utan bara är en ”trend” …
Barn kan ha det jobbigt och att det är vår uppgift som vuxen och förälder att guida fram och lära våra barn att hantera dessa känslor som uppstår är så viktigt att komma ihåg. Det är sällan barnets fel att det blir fel, det är oftare hos oss vuxna det brister.
Sen tror jag inte att barn generellt far illa om vi vuxna ibland inte orkar eller att vi brister i omdöme någon enstaka gång, det är bara mänskligt.
I dag har Johannas familj åkt hem, jag åkte med dem ut till flyget på förmiddagen. Jag satt i baksätet mellan Elton och Alma och vi småpratade.
Elton ville inte åka hem berättade han för mig. Elton är en känslig kille och jag vet att han sa så till mig mycket mer för min skull än att han faktiskt kände så. Omtänksam och fin kille.
Alma är en tuffare typ och har mycket egen vilja. Älskade små hjärtegryn.
Egentligen var det meningen att Lisa skulle skjutsa ut familjen Andersson till flyget men hon har hög feber och blir kvar hos oss för lite mer mammaomsorg och förhoppning om snar tillfrisknad.
"En människa som mår bra har aldrig behov av att attackera eller förlöjliga en annan människa."
Ta hand om er, jag ska jobba på att ta hand om mig själv det här året.
Kram.
Kommentarer
Trackback
