Offerkoftan på

 
Urkass morgon i mitt huvud! Blädag och inte förmågan att tänka positivt. Min tanke om morgonen var att få iväg två barn till skolan och att jag skulle få några minuter egentid för en dusch, men inget av det blev av.
 
Känslan för mig i morse blev att det spelar ingen roll hur mycket jag än vänder ut och in på mig själv för att hjälpa allt och alla! Ingen är tacksam för det och alla tänker bara på sig själv! Offerkoftan låg helt klart tungt på mina axlar, den hänger där än men är på väg av.....
 
Pontus - Väcks flera gånger och han vill inte vakna, jag stryker honom på ryggen och kämpar med att få honom att vilja kliva upp och gå till skolan. Tillslut skriker han på mig och sparkar bakut i väggen i ilska liggandes där i sängen. Tonårshormoner är inte att leka med! Men egentligen beror det på att han fick chansen att förhandla om sin läggtid och somnade nog inte förrän tolv. Vi har sagt att skärmtiden upphör tio och man ska ligga i sängen då, men det ska alltid tjafsas om det. Orkar inte!
 
Emma - Kunde inte somna i går kväll trots att hon gjorde sitt bästa. Pontus satt i hallen utanför Emmas rum och spelade högljutt online utan respekt för Emma eller sina egna läggtider.
Emma klev upp i morse och åt frukost, men huvudvärken ville inte släppa.
 
Min dusch blev inte heller av trots att jag tydligt hade sagt att jag ville det innan Jörgen åkte på jobb. Tydligen missade jag en fråga så jag fick väl skylla mig själv...
 
Nu ska jag vända på mina tankar och le när jag ger tre barn lunch och sen ska jag försöka ta en raggardusch, åka och handla, dammsuga, ta emot besök av förälder till lånis, baka en paj, få ihop en middag och ta emot kalasgäster vid sex. Vi ska fira Pontus fjortonårsdag redan idag.
 
Kram.

Kommentarer
Postat av: Kvisten

Kramizzzar 🤗

2016-10-14 @ 10:44:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0