mammatanten

Jo jag vet, jo jag fattar, jo jag förstår! Verkligheten är att jag fattar, tolkar och förstår hela tiden vad mina barn, man, och lånebarn behöver!

Men ibland orkar jag inte vara så förstående och hänsynsfull längre! I går var en dag då min ork tog slut, en dag då jag liksom också gav upp utan att egentligen ge upp!? Ni som vill, ni fattar... många övertolkar och analyserar och kommer ifrågasätta...?

 

Men igår hade jag en dålig dag då sonen inte orkade fokusera på sina måsten trots att jag curlade alldeles för mycket!

Bad mannen ta morgonen och han försökte men somnade själv om och jag blev tvungen att kliva in och styra upp!

Jag lyckades i sista stund få upp barnen och få i dem frukost och till slut insåg jag att för att få Pontus till skolan så behövde jag skjutsa.

 

När det sen kom till kritan så gav Pontus upp och orkade inte gå till skolan och endast Emma blev skjutsad. Så jag vann i vart fall över jantelagen genom att få ett barn till skolan.

Därav mitt frustrerade inlägg igår och mitt behov av att få bli liten och bli tröstad av pappa en stund.

 

Ibland orkar inte jag heller hålla fasaden uppe och vara så himla anpassad i samhällsnormen. Men igår kände jag verkligen den känslan av att jag var ensam om att få ihop tonårsvardagen. Vet att några besserwisser där ute inte kommer att förstå och övertolka mitt inlägg här och nu och känna segervittring och tankar "som vad var de jag sa redan för x antal x sedan...!?" Dessa Besserwissers kommer att plocka upp ord och göra sin tolkning från det här inlägget och försöka få göra sin röst hörd...? Men det skiter jag i!! För det här med mitt bloggande är inte att andra ska få göra sin röst hörd, här är det min version som gäller. Punkt på den!

 

Sen kan vi lägga in fakta och hurdant det egentligen var. Men nu förmedlar jag bara min känsla över gårdagen.

Jag var skitsur och frustrerad och orkade verkligen inte bli osedd i den här vardagssoppan en endaste sekund till. Fakta var att Jörgen försökte, men hade feber. Pontus försökte, men hade sovit för lite och ätit fel under helgen. Och tillslut blev det jag och Emma som fixade det!

 

 

 

Kram.