Familjens otursdag

Vår plan idag var att komma oss iväg tidigt till Klutmark för en heldag i slalombacken. Sega och osynkade kom vi oss iväg och hann till stan där Emma kräktes i bilen, på sig själv och barnet bredvid. :(
Efter en enkel sanering tog vi oss till Lisa och fick låna utrustning till en ordentligare avtvättning av bilbälten och händer, en jacka och ett par täckbyxor, sen lånade Jörgen Lisas bil och återvände hem med sjukt barn.
 
Jag, Pontus + lånebarn åkte vidare mot Klutmark, givetvis ringde telefonen så jag missade avfarten och körde för långt och vi blev tvungna att vända tillbaka till rätt infart, men tillslut så kom vi äntligen fram till Klutmarksbacken.
 
Vi hjälptes åt att lasta ur våra skidor och pjäxor, knäppa spännen på bökiga pjäxor och ta på oss hjälmar och handskar.
Gissa vad som händer då jag ska låsa bilen? Jo jag hade lagt bilnyckeln i skuffen och den hade i sin tur gått i baklås! Bara att fälla sätet och krypa in via baksätet då...
 
Nu äntligen kunde vi skida iväg och köpa liftkort. Men när vi skulle stoppa ner liftkorten i våra ärmhållare hade Pontus hunnit tappa sin och då fick han åka till bilen själv för att hämta en till i bilen, men kom tillbaka utan att ha hittat en. Medans Pontus var borta så spände jag om min ena pjäxa och lyckades givetvis göra mig illa på ett spänne så det började blöda på ett finger.
 
Sen åkte vi några åk innan vi pausade med varmchoklad och äggmackor, mums!
 
 
När vi fikade var Pontus så här glad....
 

...för att sen upptäcka att hans nyinköpta 800 kronors slalomglasögon var tappade!! En jätte sur/ledsen/besvikenpåsigsjälv kille åkte då iväg för att försöka hitta igen dom. Vet ni vad? Han hittade igen dom på första åket i en skogsbana han kört. Phu, vilka motgångar, men sen var allt frid och fröjd resten av åkningen.
 
 
Vädret var kanonhärligt, fast det blåste rejält, men inget i jämförelse med vad det blåser just nu. Stormen Ole har dragit in från Norge och ska visst ha sin kulmen nu ikväll här vid kusten.
 
Vi stannade tills de stängde och fick vara med om en vacker solnedgång
 
 
Hoppas nu att inte fler blir magsjuka här hemma för det är nog den vidrigaste sjukdom man kan få, förutom cancer då.
 
Kram.
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0