Skam den som ger sig

I går kväll proppade jag i mig Alvedon och Ipren, blev insmord med liniment och vilade. Tyvärr fick jag rulla mig ur sängen i morse och att sitta ner på toaletten var ingen hit....duschade och åkte iväg till jobbet ändå.
Tog mig knappt ur bilen och fick sen gå små steg och inte speciellt fort.
 
Väl på jobbet proppade jag i mig mer smärtlindring och började med mitt arbete. Efter en stund "möblerade" jag om på skrivbordet så jag blev tvungen att vrida mig mer ofta till vänster än till höger. Vet ni vad? Det hjälpte och sakta men säkert känner jag att det håller på att vända.
Skam den som ger sig säger jag bara...ska nog fixa detta också! ;)
 
 
Saknar att jag inte har hälsat på pappa än den här veckan, men kassamöten och jobb i kombination med att jag åker buss underlättar inte besöksmöjligheterna för mig.
Håller koll ändå på läget via telefonkontakt, pappa gåtränar två gånger per dag och på måndag kommer han hem till Åbyn igen.
Maja har fyllt på godispåsen och rumskamraterna är bra, pappa är nöjd och då är jag det också.
 
Nu blir det familjemys med hockey och melodifestival.
 
Kramen.
 
 

Kommentarer
Postat av: J

Tummen upp! :)

2013-02-23 @ 22:09:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0