Det brast...

Oj vad jag avskyr mig själv då tålamodet brister och onda sinnet rinner tilll! Fy mig elaka mammatant!!

Men nu ligger de i sina sängar i vart fall och vi har sagt förlåt....

tröttsamt...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0